Lars Mac Key
Lars Mac Key
Chef, DCM Gröna obligationer, Danske Bank Sverige

Årtiondet då gröna obligationer slog rekord

Vi lämnar ett årtionde då investerare runt om i världen fick upp ögonen för gröna obligationer. I inledningen av årtiondet, det vill säga under 2010 gavs totalt USD 4,2 miljarder ut på den globala gröna obligationsmarknaden, tio år senare hade hela USD 825 miljarder i gröna obligationer emitterats. Emittenter från USA var med USD 57 miljarder under 2019 störst på gröna obligationer sett till volym, medan EUR var den mest använda valutan med strax över EUR 100 miljarder. I de nordiska länderna, dvs Sverige, Danmark, Norge och Finland var för första gången alla i topp 20 av länder med störst emissionsvolym av gröna obligationer, vilket understryker det växande nordiska intresset.

Nytt rekord för gröna obligationer i Sverige
Sverige fortsatte att vara den nordiska drivkraften för gröna obligationer. Med 133 miljarder kronor i utgivna gröna obligationer under 2019 satte marknaden i Sverige nytt rekord och är fortsatt den fjärde största valutan för gröna obligationer i världen. I kronor sett stod gröna obligationer för 15 procent av den totala obligationsmarknaden under 2019, för företagsobligationer enskilt är siffran 27 procent.

2019 blev därmed en fantastisk final på ett årtionde då gröna obligationer verkligen etablerade sig på den globala obligationsmarknaden. Förra året var också året då både gröna obligationer i euro och svenska kronor spräckte 100 miljardersstrecket under ett och samma år.

Under förra året såg vi 55 unika emittenter på den svenska marknaden för gröna obligationer, vilket är en ökning med 60 procent om man jämför med 2018. Bland de nya emittenterna märktes bland annat Electrolux, Swedavia och LKAB -världens första gruvbolag som emitterade gröna obligationer.

Vår bedömning är att intresset för gröna obligationer kommer fortsätta att växa, inte minst mot bakgrund av den nya EU taxonomin som snart introduceras och som är en del av EU:s handlingsplan för hållbara finansieringar. Syftet med taxonomin är att skapa en gemensam standard för vad som är grönt. En sådan standard saknas idag och osäkerheten har hindrat marknaden för gröna obligationer att växa ännu mer.