Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Hellre kvalitet än hög risk

Veckan som gick bjöd på ny volatilitet, och globala aktier sjönk drygt fem procent. I botten återfanns USA och Sverige, medan Europa och tillväxtmarknader klarade sig bättre. Amerikanska S&P 500 backade 5,8 procent, vilket är den största nedgången under en vecka sedan mars 2020 när coronakrisen bröt ut. Vi förväntar oss att volatiliteten förblir hög i närtid och avstår från att öka risken efter börsfallet. Vi behåller därför en neutral vikt i aktier jämfört med obligationer, med fokus på kvalitetsbolag samt defensiva sektorer.

Den kraftfulla åtstramningen av penningpolitiken i västvärlden är fortsatt det viktigaste skälet till börsnedgången eftersom den riskerar att leda till en svagare konjunktur – och eventuellt till en recession. I onsdags gjorde Fed en trippelhöjning av räntan med 0,75 procent, och flaggade för att en lika stor höjning till inte är utesluten. Vi väntar oss en ny höjning på 0,75 procent i juli, följt av tre höjningar på 0,5 procent i september, november och december vilket skulle ta styrräntan till närmare 4 procent i slutet av året. Även för svensk del har vi skärpt våra förväntningar på Riksbanken. Vi väntar oss nu att Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procent vid tre tillfällen i år, följt av 0,25 procent i början av 2023. Riksbankens styrränta når därmed 1,75 procent nästa vår.

Precis som efter Feds förra räntebesked steg börserna efteråt, men på torsdagen vände marknaden brant ner igen. Uppgången efter räntebeskeden kan antingen bero på positionering i marknaden, eller på att det tolkas positivt att Fed tar i med hårdhandskarna för att bekämpa inflationen. Faktum kvarstår dock att ju hårdare Fed går fram, desto svårare blir det att förutse konsekvenserna för arbetsmarknaden och ekonomin. Vår bedömning är att det blir en recession i USA under 2023, men att den inte behöver bli så djup. Vår förmåga (närtidsbias) att tro att nästa lågkonjunktur blir likadan som den förra gör att det är lätt att se framför sig en ny djup finans- eller coronakris, men så behöver det inte bli. Definitionen av en recession är helt enkelt två kvartal i rad med negativ tillväxt.

Makrostatistiken som släpptes i USA förra veckan kom in svagare än väntat, däribland detaljhandelssiffror och byggandet av nya hus. Det är uppenbart att inflationen och det svaga konsumentsentimentet börjar göra visst avtryck i efterfrågan vilket givetvis är negativt ur ett konjunkturperspektiv, men positivt därför att det kan hjälpa till att dämpa inflationstrycket. Även den senaste tidens vinstvarningar från konsumentföretag som Boozt, Asos, Walmart och Target bekräftar bilden av att efterfrågan har påverkats negativt sedan årsskiftet. I början av maj sänkte vi den globala sällanköpssektorn till en undervikt på grund av risken för att den cykliska konsumtionen kommer att ta stryk när konsumenterna drabbas av höga energi- och matpriser samt stigande räntekostnader. På räntesidan har vi också gjort förändringar i investeringsstrategin, och även här föredrar vi kvalitet framför hög ris. Vi har därför sänkt företagsobligationer av typen high yield med låg kreditkvalitet till en undervikt. Vi behåller samtidigt en övervikt i investment grade, d v s företagsobligationer med hög kreditkvalitet, som bör stå emot stigande räntor, stramare kreditvillkor och lägre ekonomisk tillväxt bättre.

Även för europeisk del var förra veckan händelserik. ECBs kommande räntehöjningar har utlöst oro på obligationsmarknaden och räntorna på italienska statsobligationer har stigit så pass kraftigt att ECB ansåg det nödvändigt att omedelbart adressera situationen. Förra veckan höll därför kommitteen ett extrainsatt möte, där det beslutades att man kommer vara mer flexibel framöver bland annat vad gäller återinvesteringar av förfall i portföljen. Europeisk makrodata fortsätter att komma in lite bättre än förväntat, och vi behåller en neutral vikt i europeiska aktier.

På agendan

De amerikanska börserna är stängda idag (måndag). I morgon släpps försäljningssiffror för befintliga bostäder i USA i maj, och vi väntar oss att bostadsmarknaden fortsätter att kylas av till följd av stigande boräntor. Den populära amerikanska 30-årsräntan för bolån har dubblats på mindre än ett år.

På onsdag släpps siffror över konsumentsentiment i Europa. Sentimentet föll kraftigt i mars efter att kriget i Ukraina bröt ut, och det väntas ha förblivit svagt även i juni. På torsdag och fredag håller EU möte för att diskutera Ukrainas ansökan om medlemskap i unionen.

På torsdag får vi preliminära PMI för juni i USA och Europa, som väntas sjunka något jämfört med maj. I Europa är tillväxten i tjänstesektorn för närvarande starkare än i industrin, medan läget är det omvända i USA.

I Kina lämnade centralbanken styrräntan oförändrad vid räntebeskedet i morse. Ekonomin väntas återhämta sig de närmaste månaderna tack vare minskade restriktioner och ökade stimulanser. Både industriproduktion och detaljhandel bör visa på en återhämtning, vilket i sin tur väntas ge stöd åt börsen. Exporten väntas dock förbli svag till följd av minskad efterfrågan från Europa och USA. Risken för nya nedstängningar är heller inte över.