Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Påskveckan bjuder kvartalsrapporter, inflation och räntebesked

11 apr 2022

Räntorna fortsätter att stiga, och kanske kan den här veckans inflationssiffror för mars bidra till fortsatt stora rörelser på räntemarknaden.

Ett globalt index sjönk drygt 1 procent under förra veckan, främst tyngt av att USA utvecklades relativt svagt. Framför allt sjönk tekniktung Nasdaq-index till följd av att räntorna fortsatte att stiga. I USA har 10-årsräntan nu klättrat över 2,7 procent samtidigt som räntekurvan blivit något brantare. En brantare räntekurva är ett positivt tecken eftersom det tyder på att marknaden inte prissätter att Feds åtstramning kommer att utlösa någon recession det närmaste året.

Stigande räntor är detsamma som sjunkande obligationspriser, och innebär därmed en negativ avkastning på räntefonder. Ju längre genomsnittlig löptid (duration) obligationerna i en fond har, desto mer negativt påverkas fonden när räntorna stiger. Korträntefonder har därför klarat ränteuppgången kursmässigt bättre än långräntefonder som fallit mer i värde. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en långräntefond även kommer att ge en högre avkastning än en kort räntefond vid en eventuell konjunkturavmattning då räntorna sjunker. Här och nu har stigande räntor lett till negativ avkastning, men i ett lite längre perspektiv är ett högre ränteläge generellt positivt för obligationsinvesterare. Det innebär att räntefonder kommer att kunna ge en lite högre löpande avkastning, och den förväntade avkastningen på lite längre sikt ökar också jämfört med när räntorna låg kring noll eller var negativa. Vi har sedan en tid tillbaka en undervikt i statsobligationer just på grund av att räntorna varit låga, men stigande.

I Kina fortsätter pandemin och smittspridningen är nu den högsta sedan viruset först upptäcktes i början av år 2020. Det har lett till omfattande nedstängningar, vilket kommer att tynga både sentimentet och tillväxten i landet en tid framöver. Inköpschefsindex för mars visade att tillväxten i ekonomin nu är negativ. Nedstängningarna kan även komma att påverka global produktion och leveranskedjor negativt. Utöver detta balanserar Kina också på en fin geopolitisk linje mellan att vårda pakten med Ryssland, och handelsrelationerna med väst. Samtidigt som Kina och Ryssland förenas av en avog inställning till USA och västvärlden, så är handeln med Europa och USA mycket större och viktigare för den kinesiska ekonomin än handeln med Ryssland. Kina har satt ett tillväxtmål på 5,5 procent för 2022, ett mål som just nu ser avlägset ut. Vi väntar oss dock att landet kommer att stimulera ekonomin mer för att lyfta tillväxten igen när nedstängningarna upphör, och det väntas även ge stöd åt kinesiska aktier senare i år. Vi har för närvarande en övervikt i tillväxtmarknadsaktier med fokus på Asien, och följer därför utvecklingen i regionen noga.

Den här veckan är inte bara påskvecka, utan även starten på rapportsäsongen i USA. Som vanligt är storbankerna först ut. Bland annat får vi resultat från jättar som JP Morgan, Goldman Sachs, BlackRock och Citigroup. Finanssektorn är mycket känslig för hur räntorna rör sig samt vad centralbankerna gör, och det blir intressant att se vad bankerna säger om den senaste tidens utveckling. Samtidigt som högre räntor är positivt, så är en flackare räntekurva negativt. Lägre ekonomisk aktivitet och hög inflation är också en motvind. Vi har nyligen sänkt finanssektorn från övervikt till neutral mot bakgrund av att vi bedömer att medvinden inte kommer att vara lika stark för bankaktier framöver.

På agendan

Den här veckan kan rörelserna på räntemarknaden åter bli stora när vi får nya amerikanska inflationssiffror samt producentprisindex för mars. Inflationen i USA väntas ha uppgått till 8,5 procent i årstakt, medan kärninflationen väntas nå 6,6 procent. Detta är den sista inflationssiffran innan det är dags för Feds nästa räntebesked den 3 maj, då vi väntar oss att man kommer att höja räntan med 50 punkter samt påbörja en minskning av obligationsportföljen.

Vi får även svenska inflationssiffror samt inflationsförväntningar den här veckan. Båda lär bli viktiga när det gäller hur snabbt Riksbanken kommer att behöva agera genom att höja räntan. Nästa räntebesked kommer den 28 april.

I Europa får vi ett räntebesked från ECB redan nu på torsdag. Inga förändringar av penningpolitiken väntas, men däremot tror vi att Lagarde kan sprida lite mer ljus över när en första räntehöjning kan tänkas ske. Vår prognos pekar på att ECB kommer att höja räntan både i september och i december med tanke på att inflationen stigit oväntat mycket även i Europa, och att kriget i Ukraina gör att den väntas öka ytterligare.

I USA släpps siffror över detaljhandeln samt konsumentförtroende som båda blir intressanta med tanke på den höga inflationen som kan påverka båda siffrorna negativt. Så här långt har amerikanska konsumenter hanterat stigande priser väl, men framöver lär de behöva förbereda sig på så väl högre mat- och energipriser som stigande räntor.