Förra veckans huvudnummer var räntebeskedet från den amerikanska centralbanken Fed. Inga nya obligationsköp annonserades, och utan ytterligare stimulanser kan makrodata istället bli en mer betydelsefull drivkraft för börsen framöver.
Låga räntor väldigt länge – men inget mer än så
I onsdags gav Fed besked om hur man ser på det nya penningpolitiska målet att nå en genomsnittlig inflation på 2 procent över tid. Kort och gott vill centralbanken inte låsa sig vid någon specifik regel för hur mycket inflationen måste stiga för att räntan ska höjas, och räntebanan pekar på att styrräntan förblir noll åtminstone fram till 2023. Åtagandet om fortsatt nollränta även när arbetslösheten sjunker och inflationen stiger är viktig för marknaden då det undanröjer oro för förebyggande räntehöjningar. Inför beskedet fanns dock en viss förväntan om utökade obligationsköp för att Fed skulle säkerställa att marknaden har fullt förtroende för det nya målet, men det uteblev vilket resulterat i en viss besvikelse och ökad volatilitet.
I september har tekniksektorn utvecklats svagare än många andra sektorer på börsen, men vår syn är att Feds besked ger fortsatt stöd åt strukturell tillväxt, det vill samma trend som vi sett sedan börsen vände upp från botten. Osäkerheten är fortsatt hög och långräntorna har inte börjat röra sig uppåt. Därmed fattas den viktigaste drivkraften för värdebolagen på börsen. Defensiva sektorer bör inte heller gynnas så länge inte återhämtningen vacklar. Det gör att bolag med strukturell tillväxt, som vi till exempel hittar inom IT och kommunikationstjänster, är fortsatt attraktiva. I närtid finns förstås en risk att kurskorrigeringen efter uppgången inte är färdig ännu, men på längre sikt är drivkrafterna intakta.
Den senaste tiden har vi sett flera omvända vinstvarningar för svensk del. H&M, Bilia, Nobina och Husqvarna har alla gått ut och flaggat för högre vinst än väntat. Trenden liknar den vi sett på makrosidan där överraskningsindex under sommaren nått historiskt höga nivåer. Analytikerna är ofta för negativa i samband med att vi lägger en lågkonjunktur bakom oss, och när det går så fort som det gjort den här gången hänger inte estimaten med. Dessutom har omfattande statliga stöd hjälpt till att hålla upp resultaten. Coronakrisen är fortfarande allvarlig och långt ifrån över, men den ser inte ut att bli så lång och djup som befarat. Inför rapporterna i tredje kvartalet finns dock en risk att kronrallyt blir en motvind för svensk del. Läs mer om det här.
På agendan: Veckans inköpschefsindex visar vägen
I slutet av veckan släpps preliminära inköpschefsindex (PMI) för september och beroende på vad de signalerar kan det antingen ge stöd åt den svajiga aktiemarknaden, eller orsaka ännu mer oro. Under sommarmånaderna visade den globala ekonomin tydliga tecken på återhämtning vilket gett stöd åt aktier och andra risktillgångar. Hittills i september har de positiva överraskningarna dock inte varit lika många, och PMI-siffrorna kommer att ge en tidig indikation om vart återhämtningen i industri- och tjänstesektor är på väg.
För svensk del väntar ett räntebesked från Riksbanken i morgon, tisdag. Sedan det senaste räntebeskedet i början av juli har konjunktursignalerna ljusnat och prognoserna reviderats upp på bred front. En enkät gjord av Infront visar att marknaden varken väntar sig någon förändring av reporäntan eller tillgångsköpen, som för närvarande är på motsvarande 500 miljarder fram till juni 2021. Möjligen kan nya signaler komma om utsikterna för policyn framöver.