Med subventionerad installation av CCS-teknik (Carbon Capture and Storage) vid Sveriges 27 största utsläppsanläggningar halveras Sveriges industriella koldioxidutsläpp. Utöver de miljömässiga fördelarna med CCS-teknik skapas positiva effekter för Sverige som innovations- och exportnation.
– Sverige skulle bli föregångare inom CCS och visa en grön, innovativ teknik som kan implementeras i stor skala. Det skulle skapa ett enormt sug på marknaden och bli nästa stora exportiondustri för Sverige, spår Roger Josefsson, hållbarhetschef på Danske Bank.
En fördel med CCS-tekniken är att den kan implementeras snabbt. Ska Sverige klara sina klimatåtaganden till 2030 enligt Parisavtalet så behöver landet lösningar som reducerar koldioxidutsläppen direkt.
– Med nuvarande BNP-takt passerar vi mängden tillåten koldioxidutsläpp senast 2028. All konsumtion däröver gör att vi inte klarar Paris-målen. Idag ligger fokus i debatten på hur vi på sikt ska reducera utsläppen, men det vi glömmer är att utsläppsminskningarna måste ske här och nu och därför bör man prioritera initiativ som gör skillnad direkt, säger Roger Josefsson.
Med CCS-teknik fångas koldioxid upp direkt vid utsläppskällan, komprimeras och transporteras till lagringsplatser djupt nere i marken. Men innovativa företag tittar nu på hur koldioxid kan användas som råvara i ett cirkulärt kretslopp.
– Det pågår flera spännande tester av hur man kan använda lagrad koldioxid som råvara. Jag hörde exempelvis nyligen om projektet Power to food som gör smör av koldioxid. Svenska impact start-up marknaden växer för varje år och jag skulle inte bli förvånad om nästa unicorn-bolag använder koldioxid som råvara, säger Roger Josefsson
Att subventionera CCS-teknik till de 27 största utsläppsanläggningarna kostar enligt beräkningar drygt 20 miljarder kronor per år.
– Det är en billig lösning på vår tids största utmaning. Alternativkostnaderna för att inte göra något är astronomiskt mycket högre. 20 miljarder är mindre än det belopp som Sverige tar in i koldioxidskatt varje år, så här handlar mycket om politisk vilja, tror Roger Josefsson