Även de bästa placerarna upplever perioder av nedgång och att försöka undvika dem lönar sig faktiskt inte. Vi har räknat på vad det kan kosta dig.
Alla som gör placeringar drömmer så klart om att köpa när kurserna är låga och sälja när de ligger på topp. Många tror att det handlar om att ständigt övervaka marknaderna för att vara beredd att köpa och sälja vid rätt tillfälle. Och det kan stämma om man handlar i enskilda aktier.
Vill du komma igång med ett sparande idag? Testa June.
Men när man placerar i breda index som till exempel June gör har det historiskt sett varit mest givande att göra tvärt om. Nämligen att hålla fast vid sin investering så länge som möjligt. Även när marknaderna går ned.
Passiv eller aktiv – vad är din strategi?
För att illustrera poängen har vi gjort en beräkning baserad på utvecklingen i indexet S & P 500, ett index som följer 500 av de största företagen i USA, från de senaste 12 åren – från början av 2006 till början av 2018. Här jämför vi vad som skulle ha hänt om man hade följt en passiv strategi i stället för en aktiv där du säljer när marknaden börjar gå ned och återplacerar senare för att undvika förluster.
Beräkningen visar att den som håller fast vid sin investering får en avkastning som är så mycket som 73 procent högre än vad den investerare som säljer när marknaderna faller får.
Den blå linjen visar en investerare som följer den passiva strategin. Hon investerar 100 000 kronor i S & P 500 i början av 2006 och gör sedan ingenting. När index går ned, tar hon ett djupt andetag – och säljer inte. I början av 2018 är hennes innehav värt 270 973 kronor.
Den röda linjen visar en annan investerare som har en aktiv strategi. Han placerar också 100 000 kronor i S & P 500 i början av 2006. Varje gång indexet sjunker med 2 procent eller mer på en dag säljer han hela sitt innehav. Syftet är att undvika att investeringen faller ytterligare i värde. Men eftersom han ändå vill fortsätta spara så återinvesterar han hela beloppet 20 dagar senare – om indexet är tillbaka på samma nivå eller högre. Om indexet fortfarande ligger lågt efter 20 dagar, placerar han pengarna igen så snart index har stigit under en 20-dagarsperiod. I början av 2018 är den aktiva placerarens innehav värt 156 963 kronor.
Vi har lånat principen om den aktiva strategin från det amerikanska finansinstitutet Bank of America Meryll Lynch som kallar det en panikförsäljningsstrategi. Beräkningen görs i svenska kronor och siffrorna kommer från indexet S & P 500 – ett index som följer 500 av de största företagen i USA. Indexet innehåller bara aktier och därmed inga obligationer. S & P 500 är ett av flera index som June-fonderna investerar i.
Varför fungerar inte den aktiva investerarens strategi?
Problemet för den aktiva fondplaceraren är att det är så gott som omöjligt att förutsäga när den bästa tiden är att återvända till marknaden. Så även om det verkar logiskt att han säljer för att undvika nedgångar i kursutvecklingen är det bara under långa perioder som hans strategi fungerar – som under finanskrisen 2008 och 2009.
Men om han bara följer sin aktiva strategi när det gäller långa perioder? Jo, det skulle vara det bästa. Men det kräver också att han kan se in i framtiden för att veta om en kursnedgång är tillfällig eller långvarig.
Ingen regel utan undantag
Men det finns också lägen när det inte är optimalt att hålla fast vid sin investering i breda index. Om du till exempel är nära slutet av din tidshorisont och behöver ta ut pengarna inom en snar framtid, då är det förmodligen inte rätt strategi att förhålla sig passiv i soffan om marknaden går ned kraftigt.