Fler och fler tecken pekar i riktning mot att en fortsatt inbromsning i den globala ekonomin är att vänta. Den ekonomiska tillväxten i världen är på väg att bli den svagaste sedan 2009, och vinsttillväxten i tredje kvartalet väntas bli negativ i både USA och Europa.
Svagare tillväxt, men ingen lågkonjunktur
Politiska faktorer som handelskrig, Brexit och oro i Mellanöstern tynger tillväxt och sentiment. Tyskland och Storbritannien balanserar redan på randen till teknisk recession, det vill säga negativ tillväxt två kvartal i rad. Till följd av detta ser vi en 30-procentig risk för lågkonjunktur i USA om 12-18 månader, men samtidigt är det viktigt att ha i åtanke att chansen är 70 procent att vi inte står inför en amerikansk lågkonjunktur om ett år.
Hypotesen att vi kommer att undvika lågkonjunktur vilar på det faktum att de stora arbetsmarknaderna i världen fortfarande är i gott skick. Arbetslösheten i USA fortsatte att sjunka under september och är nu nere på 3,5 procent. Även lönerna ökar, om än i något lägre takt än tidigare. I Europa är trenden densamma. Det gynnar konsumenterna och därmed också tjänstesektorn som utgör över 70 procent av BNP i både USA och Europa. Ett annat glädjeämne är att den kinesiska ekonomin visade tecken på en liten återhämtning i september.
Risken finns förstås att svagheten i industrin förr eller senare spiller över på tjänstesektorn. Om de konjunkturkänsliga exportbolagen slutar anställa eller börjar varsla, så kommer det att påverka konsumenternas syn på framtiden och leda till att fler börjar hålla i plånboken. Då ökar risken för lågkonjunktur betänkligt, men där är vi alltså inte ännu. Det faktum att räntorna är låga och dessutom väntas sjunka i USA kommer att gynna såväl företag som konsumenter.
Rapportsäsong på gång och möjlig börsoro med den
Rapportsäsongen närmar sig med stormsteg och eftersom det redan kommit ett antal vinstvarningar från bolag i Finland, Tyskland¬ och USA finns det anledning att känna viss nervositet.
I både USA och Europa väntas vinsttillväxten under tredje kvartalet bli -2 procent. För helåret 2019 ser vinsttillväxten ut att bli svagt positiv. För svensk väntas vinsttillväxten i år bli hela 6 procent, men siffran är rejält dopad av att kronan försvagats sedan årsskiftet. Det handlar alltså inte om att svenska bolag tjänar mycket mer pengar, utan om att kronförsvagningen får vinsterna att bli större när de räknas om från dollar och euro till svenska kronor. Lite av en synvilla, alltså.
Estimaten för 2020 pekar på en vinsttillväxt globalt på uppåt 10 procent. Det är sannolikt orealistiskt högt, och framför allt är det inom den konjunkturkänsliga industrin som estimaten kommer att behöva sänkas. En mer realistisk vinsttillväxt nästa år är sannolikt beskedliga 1-3 procent globalt. Det kan låta deppigt med en så låg vinsttillväxt, men det behöver faktiskt inte vara så illa. Efter tio år av högkonjunktur är vinsterna på höga nivåer, och kan de fortsätta att växa lite till sent i cykeln är det inte så tokigt. Låga eller negativa räntor gör dessutom att alternativen till börsen inte heller lockar. Vi behåller därför en övervikt i aktier på tolv månaders sikt, med fokus på defensiva bolag med höga utdelningar.
På agendan
På onsdag kväll publiceras protokollet från det senaste Fed-mötet. Sedan mötet hölls har det dock hunnit komma mer svag konjunkturstatistik vilket betyder att bilden av ekonomin redan har förändrats. I Kina släpps inköpschefsindex för tjänstesektorn på tisdag.
För svensk del kommer två siffror som är viktiga för Riksbanken. På onsdag publicerar Kantar Prospera siffror över inflationsförväntningarna bland penningmarknadens aktörer, och på torsdag kommer det faktiska inflationsutfallet för september. På onsdag släpper även Konjunkturinstitutet en konjunkturprognos.