Krönika: Undvik brus och fatta bättre beslut

24 okt 2019

Danske Banks investeringsexpert Ludvig Rosenstam Åhman menar på att brus påverkar våra omdömen. Till exempel tid på dagen, sinnesstämning eller hungersnivå. Det kan leda till ett mer slumpmässigt beslutsfattande. Vilket sällan är särskilt fördelaktigt för vår framgång på börsen.

Det har funnits en hel del osäkerhet på börsen under året. Inte minst på grund av handelskriget mellan Kina och USA, där Donald Trumps twitterkonto har haft en huvudroll. Ena dagen handlar det om att förhandlingarna går framåt, för att nästa dag handla om att tullarna ska höjas till nya nivåer. Det sätter press på våra börsbeslut. Men inte nog med att nyhetsflödet försvårar, vi är även våra egna fiender när det handlar om att fatta bra beslut.

Ta hjälp av robotar
Nobelpristagaren Daniel Kahneman skriver på en ny bok som handlar om brus. Brus handlar om att vi är inkonsekventa i vårt agerande. Du kan fatta olika beslut vid olika tidpunkter, även om du ställs inför samma problem. Om en person får samma problem vid olika tillfällen har det till och med visat sig att besluten kan vara motsägelsefulla. Det här är ett argument till varför robotrådgivning kan vara ett positivt inslag i ett sparande. Eller varför kvantitativa modeller kan bidra till en bättre investeringsprocess.

Kahneman blev först uppmärksammad för sina studier kring mänskliga tankefel, så kallade biaser, och det var på grund av den forskningen som han fick nobelpriset. Det kan handla om sociala tankefel, till exempel att vi delar in människor i stereotyper. Eller evolutionära tankefel, som vår tendens att följa flocken. Flockbeteende har varit en överlevnadsfaktor historiskt men på börsen kan det få oss att köpa och sälja aktier vid fel tillfällen.

Dina beslut skiftar med din hunger
Brus innebär att det finns olika faktorer som påverkar våra omdömen. Till exempel tid på dagen, sinnesstämning eller hungersnivå. Det kan leda till ett mer slumpmässigt beslutsfattande. Det finns skillnader mellan brus och tankefel. Ett enkelt exempel kommer från när vi väger oss. Om en våg hela tiden visar 3 kg för mycket, kan det liknas vid ett tankefel. Om vikten den visar är olika mycket fel vid olika tidpunkter handlar det istället om brus.

Ett beslut som påverkas av tankefel kan även påverkas av brus. Kahneman menar att beslut som innehåller tankefel och lite brus alltid kommer vara fel. Om det istället innehåller tankefel och mycket brus kan beslutet landa var som helst, och kanske sluta i en lyckoträff. Men ingen vill förlita sig på lyckoträffar, både tankefel och brus är alltså något du vill undvika.

Människor agerar på brus, algoritmer gör det inte. Därför blir datorer mer och mer vanliga som hjälpmedel i investeringsprocesser. De fattar beslut enligt de premisser som vi har bestämt från början. När vi själva fattar beslut kan vi däremot ändra premisserna beroende på dagsformen. När våra omdömen är fyllda av brus är datorer ett bra hjälpmedel vid beslutsfattande.

Agera mindre och minska effekterna av brus
Det är alltså inte nog med att Trumps twittrande väcker känslor som kan få oss att agera irrationellt. Vi kommer dessutom gör olika bedömningar av twittrandets betydelse, beroende av vårt humör för stunden. Inget av det är särskilt fördelaktigt för vår framgång på börsen.

När du reagerar på nyheter, oavsett om källan är twitter eller annan kan det alltså vara värt att fundera över om nu är ett bra tillfälle att fatta ett beslut. Finns det anledning att tro att brus kommer vara ett extra stort inslag i beslutet? När beslutsförutsättningarna inte är de bästa, är det bättre att vänta. Och oftast är det just att vänta som leder till bäst resultat på aktiemarknaden.