Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Veckobrev: Viktiga räntebesked på agendan

Förra veckan sjönk börserna något, och sedan rekordnoteringen i början av september står världsindex cirka 2 procent lägre. Veckans höjdpunkter blir räntebeskeden från Fed och Riksbanken.

Förra veckan fortsatte det svagare risksentimentet. Globala aktier har nu tappat 2 procent från toppen i början av september, medan Stockholmsbörsen backat cirka 4 procent. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen fortfarande utklassat världsindex med drygt 9 procentenheter.

Inför veckans amerikanska räntebesked har fokus legat på inflationen och arbetsmarknaden. I USA visade förra veckans KPI-siffra att inflationstoppen nu kan ligga bakom oss. Priserna ökade med 5,3 procent i årstakt, men kärninflationen rensat för volatila mat- och energipriser ökade bara 0,1 procent i månadstakt vilket var lägre än väntat. Det bekräftar bilden av att pristrycket främst är relaterat till att ekonomin öppnats upp efter en lång period av restriktioner, och därmed bör det minska i takt med att den uppdämda efterfrågan tillfredsställs. När det gäller arbetsmarknaden har återhämtningen gått betydligt trögare än väntat, men mycket pekar på att det inte är efterfrågan det är fel på, utan att brist på arbetskraft ligger bakom. Vi väntar oss att fler amerikaner kommer att stå till buds för att ta ett arbete i höst i och med att de generösa stöden nu löpt ut, och barnen återvänder till skolan vilket minskar behovet av hemundervisning.

Risker på nedsidan i tillväxtmarknaderna

I Kina fortsätter myndigheterna att sätta in hårda åtgärder mot utbrott av deltavarianten, nu senast i Fujian-provinsen. I resten av landet har dock restriktionerna mildrats vilket är positivt. Kinesisk data över industriproduktion och detaljhandel i augusti bommade förväntningarna, vilket pekar på att ekonomin har tyngs av de restriktioner och reseförbud som satts in. Strategin med nolltolerans mot nya utbrott har varit framgångsrik mot tidigare varianter av viruset, men deltavarianten är så pass smittsam att den lett till fler utbrott och nedstängningar än tidigare. I kombination med minskade stimulanser har det till en kraftigare inbromsning än väntat i Kina.

I Kina fortsätter regeringen samtidigt att sträva efter utjämnade klasskillnader. Regleringen av bolag fortsätter och förra veckan var det casinobolagen som stod på tur. Samtidigt finns en oro för det kinesiska fastighetsbolaget Evergrande som står på randen till konkurs och i värsta fall riskerar att dra med sig andra bolag och banker i fallet. Oron på kreditmarknaden är dock begränsad. Börserna i tillväxtmarknader har redan gått sämre än utvecklade marknader i år, men vi ser ändå risker på nedsidan. Smittspridning och restriktioner tynger tillväxten, och minskad riskaptit till följd av regleringar kan få kapitalflöden att söka sig till stabilare marknader som USA. Vi föredrar för tillfället amerikanska aktier framför tillväxtmarknader, och har därför nyligen höjt USA till en övervikt och sänkt tillväxtmarknader till en undervikt.

Fed-besked och inköpschefsindex på agendan

Veckans viktigaste händelse blir Fed-beskedet på onsdag kväll. Då arbetsmarknadsstatistiken överraskat på nedsidan och inflationen var lägre än väntat i augusti är det rimligt att beskedet om en nedtrappning av stödköpen dröjer till mötet i början av november. Fortfarande väntas själva nedtrappningen börja vid årsskiftet vilket bör leda till svagt stigande räntor. Det är inte bara i USA vi får ett räntebesked under veckan. Även i Sverige, Norge, Japan och Storbritannien hålls nya penningpolitiska möten. För svensk del väntas Riksbanken lämna styrräntan oförändrad. Den oväntat höga svenska inflationen har på marginalen ökat sannolikheten för att man smyger in en räntehöjning i slutet av prognosperioden som sträcker sig tre år fram i tiden.

På torsdag släpps preliminära inköpschefsindex för september. Under sommaren har tillväxten saktat in och frågan är hur utvecklingen blir i höst. Vi kan stå in för en period av ny acceleration, men den väntas i så fall bli kortvarig och på lite längre sikt kommer tillväxten gradvis att bli lägre. Det i sin tur ger mindre stöd åt börsen.

I grund och botten är vi fortsatt svagt optimistiska och behåller en liten övervikt i aktier, men risken för stora kursrörelser har ökat. Svagare tillväxt i kombination med högre inflation samt fortsatt smittspridning är några orosmoln. Samtidigt är avkastningen på obligationer oattraktiv på grund av låga, men svagt stigande räntor. Att fokusera lite mer på att bevara kapital snarare än att jaga avkastning är rimligt just nu givet förutsättningarna.