Oljepriserna har mer än fördubblats sedan de slog i botten i början av år 2016, och när brentoljan snuddade vid 80 dollar i torsdags var det första gången sedan november 2014. Här ger Danske Banks seniorstrateg Lars Skovgaard Andersen sin syn på orsaker och effekter av de höjda oljepriserna:
Varför har oljepriserna stigit så mycket?
Det finns flera orsaker till det. När oljepriserna nådde botten år 2016 fanns det för mycket olja på marknaden med enorma oljereserver som lade sig som en våt filt över oljepriserna. De låga priserna ledde till att man lade ner många oljebrunnar som inte längre var lönsamma, något som i sin tur bidrog till att reducera utbudet. Dessutom har den ekonomiska tillväxten ökat efterfrågan, och OPEC har ingått ett avtal med Ryssland om att reducera produktionen för att krympa de stora lagren.
Det innebär att dagens oljemarknad är mer känslig för händelser som kan minska oljeutbudet. Ett exempel är USAs återinförda sanktioner mot Iran samt att den djupa ekonomiska krisen i Venezuela har medfört en lägre oljeproduktion.
Vilken effekt har de höjda oljepriserna haft på ekonomin och finansmarknaderna?
Vi har hittills sett de stigande oljepriserna som en bekräftelse på den ekonomiska uppgången i världen snarare än ett hinder för den. Den senaste månadens prisökningar har däremot i hög grad drivits av rädsla för ett minskat utbud, bland annat till följd av Iransanktionerna. Samtidigt har de stigande priserna bidragit till räntetryck i USA eftersom prisökningarna ger en ökad inflation.
Om vi ser till finansmarknaderna har de stigande oljepriserna varit övervägande positiva. År 2016 var många skuldbelagda oljebolag under hård press. Detta ledde inte bara till fallande aktiekurser men även till stor osäkerhet runt värdet på de företagsobligationer som oljebolagen hade ställt ut. En del av osäkerheten är borta, inte minst för att ett antal amerikanska oljebolag har utnyttjat den positiva situationen för att hämta nytt kapital genom att ställa ut fler aktier.
Vilka sektorer vinner respektive förlorar på de stigande oljepriserna?
En uppenbar vinnare är naturligtvis energisektorn och underleverantörer till denna eftersom de höjda oljepriserna medför ökade investeringar inom tidigare nämnda sektor. Om de höjda oljepriserna leder till högre räntor kan det påverka finanssektorn positivt eftersom det är bra meed en ökad räntemarginal mellan inlåningsränta och utlåningsränta.
Förlorarna är de bolag som antingen använder sig av oljan för att framställa varor eller säljer varor till kunder som är beroende av oljepriset. Ett exempel är kemirelaterade företag och däcktillverkare som påverkas negativt av höjda oljepriser. Några av bolagen kan däremot i viss mån överföra prisökningen till sina kunder. Samtidigt kan flygbolag drabbas av högre bränslepriser precis som ökade bensinpriser kan minska vår aptit på stora bilar. Generellt kan ökade oljepriser ha en dämpande effekt på konsumtionen eftersom ökade kostnader för bensin och uppvärmning naturligtvis begränsar konsumtionen inom andra områden.
Vad förväntar du dig av oljeprisutvecklingen när du blickar 12 månader framåt och vad innebär det för Danske Banks allokering?
Vi tror att oljepriset på 12 månaders sikt kommer att vara lägre än idag även om vi på kort sikt kan få uppleva ytterligare höjningar och svängningar. Vi tror att de senaste oljeprishöjningarna till stor del beror på spekulativa investeringar.
Vi ser inte de nuvarande oljepriserna som en broms för den ekonomiska tillväxten i världen, och enligt oss fortsätter det att luta mot ökade aktiekurser och svagt stigande räntor som kan pressa ner obligationskurserna. Därför har vi en övervikt i aktier och en undervikt i obligationer.
Trots stigande oljepriser håller vi fast vid en neutral vikt på energisektorn. Detta beror delvis på en fortsatt hög skuld bland många energibolag och delvis på risken för utställande av nya aktier från de skuldtyngda företagen i sektorn. Det kan krama ur aktiekurserna på samma sätt som år 2017.
Energibolagens ökade aktiekurser kan vara ett utmärkt tillfälle att sälja av aktier i skuldtyngda energibolag och istället fokusera på mer kapitalstarka energibolag vars kurser kanske inte stiger lika kraftigt i takt med oljepriserna men däremot är mer robusta när medvinden för sektorn mojnar.