Vi har sedan tidigare en övervikt i amerikanska aktier, och vi har nu ökat den övervikten ytterligare. Samtidigt har vi minskat exponeringen mot europeiska aktier. Det finns flera anledningar till varför vi föredrar USA framför Europa.
USA har agerat snabbare och mer kraftfullt
USA var i bättre skicka än Europa före covid-19. Tillväxten var god, arbetsmarknaden stark och optimismen bland konsumenterna rekordhög. Amerikanska politiker har dessutom varit betydligt snabbare än många andra med att agera för att mildra krisen. Man har agerat kraftfullt när det gäller stimulanser, stöd och andra åtgärder för att stötta ekonomin. Den amerikanska centralbanken, Fed, var också snabb att både sänka räntan och lansera stödköp av aldrig tidigare skådad storlek. Den amerikanska arbetsmarknaden är dessutom extremt flexibel. Det gör visserligen att arbetslösheten skjutit i höjden på ett helt annat sätt i USA än i Europa, men också att det är lättare för amerikanska företag att snabbt återanställa personal när den akuta krisen är över.
Kontentan av detta är att vi ser USAs ekonomi som bättre positionerad för en snabbare återhämtning än många andra.
Även kompositionen på den amerikanska aktiemarknaden är attraktiv i jämförelse med andra marknader. Teknik och telekommunikation är två tungt vägande sektorer som vi bedömer har mycket goda utsikter att utvecklas väl framöver, till viss del därför att vissa bolag faktiskt gynnas av den ökade digitaliseringen som följer i coronakrisens spår. Många av de digitala vanor vi lägger oss till med nu, kommer tveklöst att bestå även när krisen är över. Slutligen är USA den marknad som har högst andel kvalitetsbolag, vilket brukar göra att den amerikanska aktiemarknaden klarar sig bättre i tider av osäkerhet. Även om marknaden har stabiliserats så är osäkerheten fortfarande hög, och vi väntar oss att kursrörelserna kan förbli stora en tid framöver.
Vi är mer skeptiska till Europa
Samtidigt som vi ökar exponeringen mot USA, så minskar vi exponeringen mot Europa där situationen mer eller mindre är den motsatta.
Tillväxten i Europa var svag redan före krisen och Tyskland balanserade på randen till en teknisk recession – detta trots år av minusränta och ECBs pågående obligationsköp. Europeiska politiker har dessutom haft betydligt svårare att enas om strategiska initiativ som kan stötta tillväxten i regionen under och efter krisen. På nationell nivå har effektiviteten i krishanteringen varit god, men på EU-nivå har en spricka öppnat sig mellan nord och syd till följd av att förutsättningarna är väldigt olika vad gäller statsskuld, och möjlighet att finansiera de gemensamma stöden.
Det har gjort att Europa varit betydligt långsammare att agera, och att omfattningen av stimulanserna varit mindre än i USA. När det gäller penningpolitiken var den redan expansiv före krisen och ECB har därför inte haft möjlighet att agera med samma kraft som Fed. Även ECB har dock trappat upp stödköpen och stöttat likviditeten på marknaden. Trots det har italienska statsräntor inte fallit tillbaka till samma nivå som före krisen vilket innebär att marknaden fortfarande bedömer risken som högre i regionen.
Brexit är ytterligare ett osäkerhetsmoment
Även om Brexit just nu känns avlägset, så närmar sig i skymundan av coronakrisen ett viktigt datum. I slutet av juni måste nämligen EU och Storbritannien vara överens om huruvida övergångsperioden ska förlängas vid årsskiftet, eller om britterna då ska lämna EU. Förhandlingarna har fått stå tillbaka till följd av coronakrisen, och om man inte enas om en förlängning så ökar återigen risken för en hård Brexit vid årsskiftet. Även om marknaden inte bryr sig om det nu så väntar vi oss att frågan får mer fokus framöver, och även att osäkerheten kan komma att påverka europeiska företag och deras vilja att investera negativt.
Givet den högre politiska risken och svagare tillväxten i Europa bedömer vi att USA är en bättre aktiemarknad att vara exponerad mot de närmaste 3-12 månaderna.
På tolv månaders sikt bedömer vi att globala aktier står högre än idag, och i allokeringen behåller vi därför en liten övervikt i aktier jämfört med obligationer. I en 50/50-portölj innebär det att vi för närvarande har 55 procent aktier, och 45 procent obligationer.