Här kan du läsa krönikor om olika aktuella ämnen signerade våra experter.
Det finns flera anledningar till att den svenska kronan har utvecklats svagt mot euron och dollarn – anledningar som gör att kronan har fått vad den förtjänat. Det menar Danske Banks valutastrateg, Stefan Mellin.
Det påstås att den trendmässiga kronförsvagningen är ett resultat av att den är en liten perifer valuta. Men storleken är förhållandevis oviktig när det kommer till trender, menar Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin.
Kronan, framförallt EUR/SEK, har sedan i höstas påtagligt rört sig i takt med relativa räntor. Sedan i december har kopplingen till centralbanksräntor varit ännu starkare. Det är inget banken förvånas över utan snarare är det som det ”ska vara” när ekonomiska faktorer som tillväxt och inflation styr. Det är i mångt och mycket den typen av faktorer vi baserar våra valutaprognoser på.
Många hoppas att kronan ska återhämta sig och komma på rätt köl. Och olika åtgärder har tagits för att stärka kronan men enligt Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank, kommer kronan fortsätta ha det motigt så länge inte rännilarna blir till bäckar som slutligen blir till floder.
Den svenska kronan verkar få större fokus när Erik Thedéen har tagit över rodret som ny riksbankschef. Vid det senaste räntemötet nämndes kronan 46 gånger, skriver Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin.
Förra veckan avslutades i rött på börserna efter att den amerikanska PCE-inflationen, vilket är det mått Fed föredrar att använda sig av, kom in högre än förväntat. I månadstakt ökade priserna med 0,6 procent, betydligt högre än förväntade 0,4 procent. Till följd av den senaste tidens tecken på förnyad styrka i ekonomin kombinerat med inflationsdata […]
Förra året tappade den svenska kronan 8 procent mot euron och sedan 70-talet har kronan tappat i genomsnitt 2 procent per år. Detta har dragit i gång eurodebatten i Sverige – en debatt som kommer att självdö menar Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank.
Förra veckan smackade Fed och ECB till med räntehöjningar och kronans comeback mot dollarn hejdades. Den höga skuldsättningen bland svenska hushåll innebär att Riksbanken kan nöja sig med en lägre räntetopp vilket sätter kronan i en tråkig sits, men pensionsspararna. Det skriver Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank, i en ny krönika.
Global handel har skapat tillväxt och välfärd under årtionden. Men pandemin och kriget i Ukraina visar att vi saknar en plan B. Fortsätter vi blunda för den nya multi-polariserade trenden kan det äventyra vår digitala existens. Det menar Pontus Sellberg, senioranalytiker på Danske Bank i en ny krönika.
Under hösten har många pratat om ”Fed pivot” men vad betyder det egentligen? Det vore bra att enas kring en av de många definitioner som finns, menar Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank i en ny krönika.
Riksbanken sätter krokben för sig själva genom att aktivt välja att sälja kronor. 2022 har varit ett år då svensk valutapolitik inte har varit konsistent. Det menar Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank Sverige.
Det är över tid vi drar nytta av våra investeringars avkastningspotential. På kort sikt kan vad som helst hända. En global pandemi, krig i Europa och inflationssiffror som vi inte har sett på flera decennier.
När inflationen ligger skyhögt över Riksbankens mål kan man fråga sig om inte Riksbanken borde lägga sina valutaköp på is. Med ena spaken höjer nu Riksbanken räntan, medvetna om att kronkursen är en kanal genom vilken inflationen ska dämpas, med andra spaken köper de valuta. Ett köpstopp skulle troligen stärka kronan, menar Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin.
Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin ger sin syn på valutamarknaden i höst. Allt från aktie- till obligations- och valutamarknaden kommer drivas av en enda sak. Inflationen. Vi bör räkna med spretig och tvetydig makrodata där dåliga konjunkturtecken blir goda nyheter för marknaden och vice versa.
Börsen har varit turbulent så länge börsen har funnits. Det kommer den fortsätta vara i perioder. Upp- och nedgångar är en del av börsens natur eftersom att girighet och rädsla är en del av människans natur. Så även om aktiemarknaden slutar på plus majoriteten av åren brukar vi få ganska djupa nedgångar varje år.
Det är 30 år sedan den fasta växelkursen försvann, sedan dess har kronan inte bara flutit utan sjunkit. Marknaden bedömer nu att Riksbanken kommer höja styrräntan med totalt 200 punkter i år och 300 punkter till nästa sommar. Dessvärre är räntehöjningar ett tveeggat svärd för kronan.
I en ny krönika ställer sig Danske Banks valutaanlytiker, Stefan Mellin frågan om investerare kommer att sky den svenska kronan när Riksbanken och Finansinspektionen triggar en korrektion på den svenska bostadsmarknaden.
Det finns anledning att ha ett extra öga på kronan nu när inflationen är hög och stigande samtidigt som konjunkturen är stark men vikande. Inte minst om man är beslutsfattare och arbetar på världens äldsta centralbank och förment befinner sig i den första knepiga stagflationsliknande saxen sedan inflationsmålet infördes 1995. Det skriver Stefan Mellin i en ny krönika.
Köpkraftsparitet, PPP, som kan ge en bild om en valuta är över- eller undervärderad är i bästa fall värdelös och i värsta fall värdeförstörande. Det skriver Stefan Mellin, valutaanalytiker på Danske Bank.
April, april. Blir det börsen som avgör kronans öde denna månad? Eller Riksbanken? Två potenta kandidater. Till saken hör att april pekats ut som en synnerligen kronfientlig månad - bildligt, eftersom månader sällan har känslor. Men hur kommer det sig? Och framförallt, lever april upp till sitt rykte?