Här kan du läsa krönikor om olika aktuella ämnen signerade våra experter.
Det är 30 år sedan den fasta växelkursen försvann, sedan dess har kronan inte bara flutit utan sjunkit. Marknaden bedömer nu att Riksbanken kommer höja styrräntan med totalt 200 punkter i år och 300 punkter till nästa sommar. Dessvärre är räntehöjningar ett tveeggat svärd för kronan.
I en ny krönika ställer sig Danske Banks valutaanlytiker, Stefan Mellin frågan om investerare kommer att sky den svenska kronan när Riksbanken och Finansinspektionen triggar en korrektion på den svenska bostadsmarknaden.
Det finns anledning att ha ett extra öga på kronan nu när inflationen är hög och stigande samtidigt som konjunkturen är stark men vikande. Inte minst om man är beslutsfattare och arbetar på världens äldsta centralbank och förment befinner sig i den första knepiga stagflationsliknande saxen sedan inflationsmålet infördes 1995. Det skriver Stefan Mellin i en ny krönika.
Köpkraftsparitet, PPP, som kan ge en bild om en valuta är över- eller undervärderad är i bästa fall värdelös och i värsta fall värdeförstörande. Det skriver Stefan Mellin, valutaanalytiker på Danske Bank.
April, april. Blir det börsen som avgör kronans öde denna månad? Eller Riksbanken? Två potenta kandidater. Till saken hör att april pekats ut som en synnerligen kronfientlig månad - bildligt, eftersom månader sällan har känslor. Men hur kommer det sig? Och framförallt, lever april upp till sitt rykte?
Med en stabilisering på börserna och ett lappkast av Riksbanken befinner vi oss i en perfekt kronstorm. Bortsett från kronkollapsen efter pandemiutbrottet 2020 var förra veckans rörelse i EUR/SEK den största på över tio år. Det skriver Danske Banks valutastrateg, Stefan Mellin i en ny krönika.
ECB lämnar räntan oförändrad och trappar ner obligationsköpen inom APP snabbare än tidigare aviserat. ECB signalerar också en höjning av räntan när APP avslutats. Danske Bank håller fast vid sin bedömning att Riksbanken höjer styrräntan i februari 2023. Det skriver Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige i en krönika.
Kriget i Ukraina orsakar stora och dramatiska rörelser på valutamarknaden. Den svenska kronan har fallit och risken är stor att fallet fortsätter om inte börserna vänder runt eller att Riksbanken gör det.
Världens börser har sjunkit under årets första två månader, och sentimentet på marknaden har varit svagt. Kriget i Ukraina och stigande räntor har lett till oro och ökad osäkerhet.
Hur bör Fed agera i ett läge där inflationen nu är på historiskt hög nivå? Åsikterna från centralbanksbevakare är enligt Danske Banks valutastrateg, Stefan Mellin motsägelsefulla vilket gör att Fed och Powell hamnat i ett moment 22-läge. I en historisk tillbakablick ger Stefan Mellin sin bild om hur både Fed och Riksbanken agerat i olika höjningscykler.
Fed och ECB har levererat sina räntebesked och på torsdag är det dags för Riksbanken. Kommer Riksbanken gå sin egen väg och vidhålla att inflationsuppgången härhemma i huvudsak är tillfällig eller kommer de flagga för snabbare räntehöjningar? Oavsett vad så kan det bli stora rörelser i svenska kronan.
När Danske Banks valutaanalytiker, Stefan Mellin summerar valutaåret 2021 hamnar den svenska kronan på jumboplats bland G10-blocket. Den amerikanska dollarn toppar inte helt oväntat listan. Frågan är om trenden kommer att hålla i sig under 2022?
Fed-chefen Jerome Powell menar att det är dags att pensionera begreppet ”tillfällig” när det gäller inflationsuppgången i USA. Danske Banks valutaanalytiker Stefan Mellin, undrar dock vilken effekt uttalandet kommer ha på ECB och Riksbanken – inte minst när det gäller valutorna.
Den här veckan är det dags för Stefan Ingves att lämna det sista räntebeskedet för året. Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin undrar om Ingves kommer göra en Lagarde genom att uttrycka sig ineffektivt och trassligt? På torsdag får vi svaret.
Det ekonomisk-politiska etablissemanget menar att inflationsuppgången är av tillfällig karaktär. Men det verkar som att marknaden har en annan syn.
Investerare utanför Norden buntar ofta ihop den svenska och norska kronan som vore de sak samma. Det är visserligen sant att båda valutorna representerar små öppna och i vissa avseenden likartade ekonomier, att båda är procykliska och känsliga för svängningar i risksentimentet - när det blåser snålt på finansmarknaderna tenderar både SEK och NOK att försvagas. Men det finns viktiga skillnader.
”KEEP CALM and CARRY ON” lyder uppmaningen på kylskåpsmagneten hemma. Den har väl egentligen inget med ekonomi eller finans att göra. Men min hjärna far osökt iväg till vad som måste vara den mest omhuldade investeringsstrategin i valutamarknaden, carry trades. Det vill säga att söka avkastning genom att låna i en lågränte- och placera i en högräntevaluta.
I en gästkrönika i Omni Ekonomi skriver Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin att den inflationshajp som råder är överdriven. Trots att konsumentprisinflationen har stigit är inte stigande råvarupriser och återöppningseffekter tillräckliga för att centralbankerna ska nå sina mål över tid.
"Rörlig växelkurs innebär att växelkursen rör sig.” Så svarar, eller ska vi säga raljerar, Stefan Ingves när journalister frågar om Riksbankens ansvar för att kronan försvagas. ”Sverige har ett prisstabilitetsmål, inget växelkursmål.” Ja, så klart. Men kronan påverkas av vad Riksbanken gör. Det är faktiskt själva poängen. Via växelkurskanalen: låg ränta, svagare krona, högre importpriser, ökad export och produktion, högre löner och i slutänden högre inflation. Fungerar i teorin. Dessvärre har verkligheten varit mer komplicerad än så.
AP-fondernas avkastning har utklassat Stockholmsbörsen de senaste 20 åren, det skriver Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin i en ny krönika. Tredje AP-fonden har minskat sin exponering mot dollarn och att Första AP-fonden har en kort position i pundet.