Börserna steg under förra veckan tack vare mjukare tongångar från både Fed och ECB. Nyhetsflödet var intensivt med tunga räntebesked, kvartalsrapporter från amerikanska teknikjättar samt den amerikanska jobbrapporten på fredag eftermiddag. Ett globalt index steg 1,3 procent under veckan, och USA gick något bättre än Europa tack vare att minskad ränteoro gav stöd åt tillväxtbolag. […]
Rapportsäsongen i full gång. Ett globalt index steg drygt 2 procent förra veckan med amerikanska aktier i täten. Sentimentet får stöd av att riskerna minskat den senaste tiden tack vare att Kina lättat på restriktionerna och att energipriserna i Europa fallit tillbaka. Om börsuppgången ska hålla i sig så behöver dock utvecklingen fortsätta att gå […]
Den senaste makroekonomiska datan som kommit in ser bättre ut än vad många analytiker räknat med. Bland annat har de långa leveranstiderna gått ner, vilket Michael Grahn tror är en av anledningarna till den höga inflationen. Är inflationen påväg ner? Michael Grahn är tillbaks i senaste nytt från Svensk ekonomi.
Idag presenterade SCB inflationssiffror för december 2022 som kom in högre än förväntat. Prisökningstakten i Sverige var 10,2 procent vilket är den högsta nivån sedan 1991. Det här kommer sannolikt innebära att Riksbanken höjer styrräntan i februari med 0,50 procentenheter och med ytterligera 0,25 procentenheter i april, enligt Danske Banks chefekonom Michael Grahn.
2019 sattes ett nytt rekord med 133 miljarder kronor i utgivna gröna obligationer – en ökning med 85 procent jämfört med 2018. Håller trenden i sig under 2020?
Intresset för gröna obligationer växte enormt det senaste årtiondet. Bara under 2019 gavs 263 miljarder dollar ut i form av gröna obligationer på den globala marknaden. På den svenska marknaden sattes nytt rekord med 133 miljarder kronor i utgivna gröna obligationer. Det är en ökning med 85 procent om man jämför med 2018.
Lyssna på intervjun i Studio 1 i P1 med Johanna Norberg, vd Danske Bank Sverige.
Jag lyssnade nyligen på forskaren Jennie Perzon som menar att ”samarbete är lösningen på mänsklighetens utmaningar”, det håller jag definitivt med om. Ensam är inte stark, jaget går inte före laget. Jag tror på styrkan i partnerskap och på den kraft som starka ekosystem ger, där man med ömsesidigt utbyte bidrar till lösningar och där man aktivt engagerar sig för att skapa värde.
Många företag är just nu mitt uppe i budgetprocessen för 2023. Vi på Danske Bank får in ovanligt många frågor kring hur man som företag ska förhålla sig till läget i omvärlden - inte minst den ökade inflationen, höjda räntor och en svag krona.
Fortsatta räntehöjningar i kombination med fortsatt försvagad kronkurs sätter ekonomisk press på våra svenska företag. Anders Gullesjö, ansvarig för Danske Banks företagsverksamhet i Sverige, ger i denna video några av sina bästa råd till hur du som företag kan agera på det som sker i omvärlden just nu.
Under vår livesändning Tjejkväll på Börsen den 6 oktober kom det in massvis med frågor till våra experter. Vi svarade på många men tyvärr hann vi inte med alla.
Jennie Sandén, privatekonom och Maria Landeborn, Sparekonom på Danske Bank Sverige.
Med sommaren kommer ofta tankar på renoveringar och byggprojekt. Du kanske längtar efter en ny altan, bygga pool, eller bygga växthus. Eller så är det här året då du verkligen måste lägga om taket. Oavsett projekt, finns det en del saker att fundera på innan du ringer hantverkarna eller själv börjar snickra.
Global handel har skapat tillväxt och välfärd under årtionden. Men pandemin och kriget i Ukraina visar att vi saknar en plan B. Fortsätter vi blunda för den nya multi-polariserade trenden kan det äventyra vår digitala existens. Det menar Pontus Sellberg, senioranalytiker på Danske Bank i en ny krönika.
Att lägga produktion i billiga produktionsländer, främst i Asien, med fokus uteslutande på att minimera kostnader har länge varit standard. Men de senaste två åren har utmanat supply chain med svårigheter i leverans och förändrat företagens synsätt. Allt fler tittar på så kallad reshoring – dvs. att flytta hem produktionen. Istället för att endast titta […]
Beteendegapet är skillnaden i vad en investering ger för avkastning och vad investerare får för avkastning. Olika studier visar att investerare i genomsnitt får en avkastning som är 1-2 procentenheter lägre än deras investeringars avkastning. Den lägre avkastningen är ett resultat av vårt beteende på börsen. Många köper på vägen upp och säljer på vägen […]
Hur kommer det gå på Börsen 2023? Året har börjat med stora kurslyft på världens börser, och i det första avsnittet går vi igenom vad som utlöst det senaste börsrallyt där Stockholmsbörsen ligger i topp. Vi pratar också om vilka drivkrafter det finns för aktiemarknaderna under det kommande året, och pekar ut en aktieregion som har potential att gå bättre än andra.
Det allmänna ränteläget är och har varit lågt sedan en lång tid tillbaka. Många av Danske Banks kunder har därför valt att binda sina bolåneräntor - ett bra sätt att alltid ha koll på sina ränteutgifter vilket kan bidra till en god nattsömn. Men många stirrar sig blinda på räntan på bolånet. Det finns mer saker man bör tänka på när det kommer till sin privatekonomi.
För svensk skogsnäring har Corona-krisen också inneburit möjligheter. Ökad internethandel, global hamstring av toalettpapper och en svag svensk kronkurs har hållit lönsamheten uppe.
Den svenska skogssektorn har drabbats av oväntat kraftiga prisfall på både trävaror och pappersmassa efter sommaren. Vår skogsexpert Johan Freij tar tempen på trenderna i skogsindustrin.
I detta avsnitt av gästpodden Kreditvärden möter du förutom Louis och Gabriel även Roger Josefsson, tidigare Hållbarhetschef på Danske Bank och nu Head of Research på Nordkinn, som reder utom om dubbelsmockan hänger i luften? Vad är det för inflation vi ser i Sverige och globalt?
Den svenska marknaden för företagsobligationer är just nu glödhet. Marknaden gynnas av centralbankernas expansiva penningpolitik. I Sverige har Riksbankens köp av obligationer ökat kraftigt i samband med Covid-19. Det är delvis tack vare dessa köp som ränteläget är fortsatt fördelaktigt för bolag som vill låna pengar på marknaden.
Förra året tappade den svenska kronan 8 procent mot euron och sedan 70-talet har kronan tappat i genomsnitt 2 procent per år. Detta har dragit i gång eurodebatten i Sverige – en debatt som kommer att självdö menar Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank.
Förra veckan smackade Fed och ECB till med räntehöjningar och kronans comeback mot dollarn hejdades. Den höga skuldsättningen bland svenska hushåll innebär att Riksbanken kan nöja sig med en lägre räntetopp vilket sätter kronan i en tråkig sits, men pensionsspararna. Det skriver Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank, i en ny krönika.