Här kan du läsa krönikor om olika aktuella ämnen signerade våra experter.
Investerare utanför Norden buntar ofta ihop den svenska och norska kronan som vore de sak samma. Det är visserligen sant att båda valutorna representerar små öppna och i vissa avseenden likartade ekonomier, att båda är procykliska och känsliga för svängningar i risksentimentet - när det blåser snålt på finansmarknaderna tenderar både SEK och NOK att försvagas. Men det finns viktiga skillnader.
”KEEP CALM and CARRY ON” lyder uppmaningen på kylskåpsmagneten hemma. Den har väl egentligen inget med ekonomi eller finans att göra. Men min hjärna far osökt iväg till vad som måste vara den mest omhuldade investeringsstrategin i valutamarknaden, carry trades. Det vill säga att söka avkastning genom att låna i en lågränte- och placera i en högräntevaluta.
I en gästkrönika i Omni Ekonomi skriver Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin att den inflationshajp som råder är överdriven. Trots att konsumentprisinflationen har stigit är inte stigande råvarupriser och återöppningseffekter tillräckliga för att centralbankerna ska nå sina mål över tid.
"Rörlig växelkurs innebär att växelkursen rör sig.” Så svarar, eller ska vi säga raljerar, Stefan Ingves när journalister frågar om Riksbankens ansvar för att kronan försvagas. ”Sverige har ett prisstabilitetsmål, inget växelkursmål.” Ja, så klart. Men kronan påverkas av vad Riksbanken gör. Det är faktiskt själva poängen. Via växelkurskanalen: låg ränta, svagare krona, högre importpriser, ökad export och produktion, högre löner och i slutänden högre inflation. Fungerar i teorin. Dessvärre har verkligheten varit mer komplicerad än så.
AP-fondernas avkastning har utklassat Stockholmsbörsen de senaste 20 åren, det skriver Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin i en ny krönika. Tredje AP-fonden har minskat sin exponering mot dollarn och att Första AP-fonden har en kort position i pundet.
Jag lyssnade nyligen på forskaren Jennie Perzon som menar att ”samarbete är lösningen på mänsklighetens utmaningar”, det håller jag definitivt med om. Ensam är inte stark, jaget går inte före laget. Jag tror på styrkan i partnerskap och på den kraft som starka ekosystem ger, där man med ömsesidigt utbyte bidrar till lösningar och där man aktivt engagerar sig för att skapa värde.
I kölvattnet av Black Friday är det lätt att tolka det som att hållbarhetsfrågan kämpar i motvind, lite som La Vagabonde, segelbåten som Greta färdades i på sin väg över Atlanten. Miljöfrågan har seglat upp som en av vår tids viktigaste frågor, som engagerar massorna och driver ut oss i protester på gatorna. Samtidigt tycks vårt miljötänk paradoxalt nog vara som bortblåst när det gäller oss själva.
Black Friday var från början en shoppingdag för fysiska handlare och Cyber Monday för e-handlare, främst hemelektronik. Men nu har även e-handlare Black Fridayerbjudanden och vi har dessutom gått från en dag till en hel veckas shoppinghysteri. De två shoppingdagarna är inte längre två olika konkurrerande shoppinghögtider. Det vi ser nu är snarare "fredag hela veckan".
Danske Banks investeringsexpert Ludvig Rosenstam Åhman menar på att brus påverkar våra omdömen. Till exempel tid på dagen, sinnesstämning eller hungersnivå. Det kan leda till ett mer slumpmässigt beslutsfattande. Vilket sällan är särskilt fördelaktigt för vår framgång på börsen.
Sommarens kursfall för flera teknikföretag varslar om tuffare tider för IT-sektorn. Det tror Danske Banks seniora strateg Maria Landeborn, som ändå ser attraktiva investeringsmöjligheter i teknikaktier även framöver. Sommarens värmebölja har inte bara drabbat Norden, utan även flera amerikanska IT-aktier som har tagit stryk i värmen efter stora rapportbesvikelser. Netflix inledde nedgången med en rapport […]
