Förra veckan smackade Fed och ECB till med räntehöjningar och kronans comeback mot dollarn hejdades. Den höga skuldsättningen bland svenska hushåll innebär att Riksbanken kan nöja sig med en lägre räntetopp vilket sätter kronan i en tråkig sits, men pensionsspararna. Det skriver Stefan Mellin, valutastrateg på Danske Bank, i en ny krönika.
Med en stabilisering på börserna och ett lappkast av Riksbanken befinner vi oss i en perfekt kronstorm. Bortsett från kronkollapsen efter pandemiutbrottet 2020 var förra veckans rörelse i EUR/SEK den största på över tio år. Det skriver Danske Banks valutastrateg, Stefan Mellin i en ny krönika.
"Rörlig växelkurs innebär att växelkursen rör sig.” Så svarar, eller ska vi säga raljerar, Stefan Ingves när journalister frågar om Riksbankens ansvar för att kronan försvagas. ”Sverige har ett prisstabilitetsmål, inget växelkursmål.” Ja, så klart. Men kronan påverkas av vad Riksbanken gör. Det är faktiskt själva poängen. Via växelkurskanalen: låg ränta, svagare krona, högre importpriser, ökad export och produktion, högre löner och i slutänden högre inflation. Fungerar i teorin. Dessvärre har verkligheten varit mer komplicerad än så.
Kronan har stärkts kraftigt sedan börsen bottnade i slutet av mars och mot dollarn handlar det om en rörelse på över 15 procent. På Stockholmsbörsen vimlar det av bolag med dollarexponering och de flesta påverkas negativt. Bara en handfull konsumentbolag gynnas av en starkare krona.
