Under pandemin skapade Kinas nolltolerans enorma problem i de globala distributionskedjorna. För svenska bolag som brottas med höga energipriser, stigande inflation och minskad efterfråga skapas en giftig cocktail. Samtidigt är regering och Riksbanken bakbundna.
Idag den 24:e november beslutade Riksbanken att höja styrräntan med ytterligare 0.75 procentenheter till 2,5 procent. Det är den högsta nivån sedan 2008. Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige kommenterar den nya höjningen.
Några gånger om året kallas centralbankscheferna till de demokratiskt valda församlingarna för att redogöra för sin penningpolitik. I Sverige är detta en hyfsat lugn tillställning. Värre är det i USA, för att inte tala om EU-parlamentet där Lagarde senast befann sig i skottelden, skriver Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin i en ny krönika.
Riksbanken agerar motsägelsefullt när de höjer styrräntan med ena handen och säljer kronor med den andra. Motsägelsefulla valutaåtgärder syntes även hos den japanska centralbanken förra veckan. Det skriver Danske Banks valutastrateg Stefan Mellin i en ny krönika.
Den svenska Riksbanken höjde idag (20 september 2022) styrräntan med en procent - den största höjningen på årtionden. Höjningen var högre än vad marknaden hade väntat. Beskedet påverkar de rörliga boräntorna och räntekostnaderna ökar nu för svenska hushåll.
På tisdag den 20:e september presenterar Riksbanken sitt räntebesked och vi tror att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 0.75 procentenheter till 1.50%.
Den pågående energikrisen tillsammans med den högsta inflationen på många decennier gräver djupa hål i våra plånböcker. Den 20 september beslutade även Riksbanken att man höjer styrräntan med 1 procentenhet. Dessutom förväntas ytterligare en ökning komma redan i november.
Börserna har sjunkit de senaste dagarna till följd av stigande räntor och hökaktiga uttalanden från centralbankschefer. Den här veckan får vi bland annat ett nytt räntebesked från svenska Riksbanken som lär göra en kraftig penningpolitisk U-sväng.
Med en stabilisering på börserna och ett lappkast av Riksbanken befinner vi oss i en perfekt kronstorm. Bortsett från kronkollapsen efter pandemiutbrottet 2020 var förra veckans rörelse i EUR/SEK den största på över tio år. Det skriver Danske Banks valutastrateg, Stefan Mellin i en ny krönika.
ECB lämnar räntan oförändrad och trappar ner obligationsköpen inom APP snabbare än tidigare aviserat. ECB signalerar också en höjning av räntan när APP avslutats. Danske Bank håller fast vid sin bedömning att Riksbanken höjer styrräntan i februari 2023. Det skriver Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige i en krönika.
I fredagens avsnitt av Makroekonomerna kommenterar Therese Persson, Analytiker, den amerikanska och svenska inflationen, riksbankernas kommande räntebesked och nästa veckas budgetförslag.
Intressant data på hemmaplan, bland annat BNPindikator, konsumtionsindikator och produktionsvärdesindex.
Vart pekar de för kvartal 3? Michael Grahn, Chefekonom på Danske Bank kommenterar detta och mycket mer i veckans Makroekonomerna.
I veckans Makroekonomerna kommenterar Therese Persson, Analytiker, bland annat centralbankernas syn på den senaste tidens ränteuppgång.
Möt Vice Riksbankschef Per Jansson och Danske Banks Chefekonom Michael Grahn om Riksbankens inflationsmål, räntan och kronan.
Förra veckans huvudnummer var räntebeskedet från den amerikanska centralbanken Fed. Inga nya obligationsköp annonserades, och utan ytterligare stimulanser kan makrodata istället bli en mer betydelsefull drivkraft för börsen framöver.
Lyssna på intervjun i Studio 1 i P1 med Johanna Norberg, vd Danske Bank Sverige.
Idag presenterades inflationssiffror (KPIF) för december 2019 som landade in på 1,7 procent. Detta var en ökning med 0,40 procent i jämförelse med november och något lägre än förväntningarna. Charterresor bidrog till ökningen vilket inte var helt oväntat med tanke på de många helgdagarna i jul och nyårshelgen.
Danske Banks chefekonom Michael Grahn kommenterar siffrorna och lyfter även blicken och siar om utvecklingen framåt.
Om den första veckan säger något om året som kommer, så är det att geopolitik fortsätter att stå i centrum. Förutsättningarna för börsen är gynnsamma, men det har marknaden redan tagit höjd för. Nu krävs fortsatt starkare makrodata och att vi slipper bakslag i handelskonflikten för vidare börsuppgång.
I fredags kom äntligen nyheten att USA och Kina är överens om ett första delhandelsavtal. Att konflikten går från eskalering till nedtrappning är positivt, men avsaknaden av detaljer tyder på att det inte är en helt friktionsfri process som ligger bakom.
Igår rapporterades inflationssiffrorna som inte visade på några överraskningar - förutom att matpriserna sjunker vilket kan glädja hushållen