Den svenska Riksbanken höjde idag (20 september 2022) styrräntan med en procent - den största höjningen på årtionden. Höjningen var högre än vad marknaden hade väntat. Beskedet påverkar de rörliga boräntorna och räntekostnaderna ökar nu för svenska hushåll.
På tisdag den 20:e september presenterar Riksbanken sitt räntebesked och vi tror att Riksbanken kommer att höja styrräntan med 0.75 procentenheter till 1.50%.
Den pågående energikrisen tillsammans med den högsta inflationen på många decennier gräver djupa hål i våra plånböcker. Den 20 september beslutade även Riksbanken att man höjer styrräntan med 1 procentenhet. Dessutom förväntas ytterligare en ökning komma redan i november.
Börserna har sjunkit de senaste dagarna till följd av stigande räntor och hökaktiga uttalanden från centralbankschefer. Den här veckan får vi bland annat ett nytt räntebesked från svenska Riksbanken som lär göra en kraftig penningpolitisk U-sväng.
Med en stabilisering på börserna och ett lappkast av Riksbanken befinner vi oss i en perfekt kronstorm. Bortsett från kronkollapsen efter pandemiutbrottet 2020 var förra veckans rörelse i EUR/SEK den största på över tio år. Det skriver Danske Banks valutastrateg, Stefan Mellin i en ny krönika.
ECB lämnar räntan oförändrad och trappar ner obligationsköpen inom APP snabbare än tidigare aviserat. ECB signalerar också en höjning av räntan när APP avslutats. Danske Bank håller fast vid sin bedömning att Riksbanken höjer styrräntan i februari 2023. Det skriver Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank Sverige i en krönika.
I fredagens avsnitt av Makroekonomerna kommenterar Therese Persson, Analytiker, den amerikanska och svenska inflationen, riksbankernas kommande räntebesked och nästa veckas budgetförslag.
Intressant data på hemmaplan, bland annat BNPindikator, konsumtionsindikator och produktionsvärdesindex.
Vart pekar de för kvartal 3? Michael Grahn, Chefekonom på Danske Bank kommenterar detta och mycket mer i veckans Makroekonomerna.
I veckans Makroekonomerna kommenterar Therese Persson, Analytiker, bland annat centralbankernas syn på den senaste tidens ränteuppgång.
Möt Vice Riksbankschef Per Jansson och Danske Banks Chefekonom Michael Grahn om Riksbankens inflationsmål, räntan och kronan.
Förra veckans huvudnummer var räntebeskedet från den amerikanska centralbanken Fed. Inga nya obligationsköp annonserades, och utan ytterligare stimulanser kan makrodata istället bli en mer betydelsefull drivkraft för börsen framöver.
Lyssna på intervjun i Studio 1 i P1 med Johanna Norberg, vd Danske Bank Sverige.
Idag presenterades inflationssiffror (KPIF) för december 2019 som landade in på 1,7 procent. Detta var en ökning med 0,40 procent i jämförelse med november och något lägre än förväntningarna. Charterresor bidrog till ökningen vilket inte var helt oväntat med tanke på de många helgdagarna i jul och nyårshelgen.
Danske Banks chefekonom Michael Grahn kommenterar siffrorna och lyfter även blicken och siar om utvecklingen framåt.
Om den första veckan säger något om året som kommer, så är det att geopolitik fortsätter att stå i centrum. Förutsättningarna för börsen är gynnsamma, men det har marknaden redan tagit höjd för. Nu krävs fortsatt starkare makrodata och att vi slipper bakslag i handelskonflikten för vidare börsuppgång.
I fredags kom äntligen nyheten att USA och Kina är överens om ett första delhandelsavtal. Att konflikten går från eskalering till nedtrappning är positivt, men avsaknaden av detaljer tyder på att det inte är en helt friktionsfri process som ligger bakom.
Igår rapporterades inflationssiffrorna som inte visade på några överraskningar - förutom att matpriserna sjunker vilket kan glädja hushållen
Risken för en hård Brexit har minskat den senaste veckan. Rapportsäsongen har överlag börjat bra och Stockholmsbörsen har noterat nya rekord. På torsdag lämnar både Riksbanken och ECB räntebesked. Vi förväntar oss att Ingves skjuter räntehöjningen på framtiden.
Finansinspektionen drar i sin analys ”Svenska riskpremier och penningpolitik” slutsatsen att det snarast är kraftigt stigande internationella räntor än en oväntad penningpolitisk åtstramning från Riksbankens sida som kan leda till stigande riskpremier i svenska ränte- och aktiemarknaderna. Det skulle i värsta fall då kunna leda till tillgångsdeflation.
Det stimulanspaket ECB levererade förra veckan var mindre än marknaden väntat sig, men riskaptiten förblev god och börsen klättrade vidare uppåt tack vare att både USA och Kina tycks måna om en god stämning inför de nya handelssamtalen. På onsdag 20.00 lämnar Fed ett nytt räntebesked.
Som ett första steg kommer Riksbanken sannolikt att ta bort den planerade räntehöjningen ur räntebanan i morgon. Antingen stryks den helt, eller så skjuts den fram till någon gång nästa år. Vi tror dock inte att det kommer att räcka att låta räntan vara oförändrad.