Tidigt i min karriär var det en kollega som med glimten i ögat gav mig ett råd: Follow the money! Som i att söka sig dit pengarna rullar in. Inte så dumt, tänkte den unga jag. Men det räcker inte, tänkte jag också. Långt senare kan jag konstatera att tipset fungerat som ett ledmotiv under mina yrkesverksamma år – i det mödosamma arbetet att förstå valutamarknaden. Det vill säga analysera hur mikro- och makroekonomiska förhållanden driver kapitalflöden. Att följa pengarna är precis vad valutaanalys i all sin komplexitet handlar om.
På tvärs med en stor del av ekonomkåren har jag envist hävdat att Sveriges bytesbalansöverskott inte betyder att kronan är undervärderad. Det är snarare en orsak bakom en underliggande, strukturell press på kronan. Som beror på att Sveriges sparandeöverskott – om man i stället säger investeringsunderskott får det genast en tristare klang – till stor del placeras i utländska tillgångar. Och då framför allt utländska aktier. Som innebär att det säljs kronor och köps valuta, främst amerikanska dollar.
Låt oss ta ned detta något abstrakta resonemang på jorden och illustrera med våra privata fondflöden. Nyligen släppte Fondbolagens förening statistik för 2024. Det visade sig vara ett rekordår för nysparandet. Svenska folket satte in hela 208 miljarder kronor i olika fonder (inklusive PPM). Därtill ett rekordstort inflöde i aktier på 130 miljarder kronor.
Bakom aktiesiffran döljer sig intressanta saker. Dels var flödet in i globala aktiefonder 140 miljarder, det vill säga större än nettotalet, vilket förklaras av att det gjordes uttag i exempelvis europeiska och asiatiska fonder. Dels framgår det att av dessa 140 miljarder gick 113 miljarder in i globala indexfonder. Därtill drog rena nordamerikafonder till sig 18 miljarder kronor.
Indexfonderna är globala till namnet, men har i verkligheten ofta en tung slagsida mot USA och amerikanska aktier. Inte sällan består en global indexfond av mer än 70 procent amerikanska aktier. I synnerhet de bolag som går under benämningen Mag-7. En global investering är alltså starkt exponerad mot ett fåtal amerikanska tech-jättar.
Till saken hör att en investering i ett amerikanskt bolag innebär en investering i dollar, eftersom investeringarna inte valutasäkras. Man får så att säga dollar på köpet, vilket inte är orimligt. En överslagsberäkning visar att de svenska fonderna köpte dollar för runt 100 miljarder kronor förra året.
De här investeringarna bidrog således till kronans försvagning under året. Men det bidrog också, nota bene, till den goda avkastningen. Kronförsvagningen gjorde med andra ord den svenske fondspararen rikare.
Enkelt? Nej. Å ena sidan kan vinnarresan mycket väl fortsätta, eftersom USA leder den teknologiska utvecklingen och dollarn framstår som mer attraktiv än euron och andra mindre valutor. Å andra sidan är P/E-talet på Mag-7 30 samtidigt som kinesiska ”deepseekers” kanske lurar i vassen. Därtill är ju dollarkursen historiskt hög. Sammantaget kan det folk att dra att dra öronen åt sig och sprida sina risker.
Det finns mycket som talar för både USA och dollarn när man blickar in i 2025. Men det finns också skäl att vara vaksam inför risken att det som gått som ett schweiziskt tåg plötsligt kan börja gå som ett svenskt vinterdito, det vill säga inte lika bra. Mitt tips: Follow the money!