I våras analyserade Hendrik Bessembinder 29 000 bolag som varit listade i USA under perioden 1926–2025. Två bolag, Apple och Nvidia, stod för 10 procent av överavkastningen jämfört med en amerikansk statsskuldväxel. Vidare stod 46 bolag för 50 procent, medan 1 100 bolag tillsammans stod för hela överavkastningen.
Därför är höstacken så svår att slå
Den amerikanska aktiemarknaden som helhet har gett ungefär 10 procent per år de senaste 100 åren, medan en amerikansk statsskuldväxel har gett omkring 3 procent. Skillnaden, cirka 7 procentenheter per år, är det som brukar beskrivas som aktiemarknadens riskpremie. Men poängen är att den riskpremien inte har skapats jämnt av alla bolag. Den har i stället varit beroende av en mycket liten grupp vinnare – ungefär 4 procent av bolagen. De resterande 96 procenten har tillsammans inte skapat mer värde än en amerikansk statsskuldväxel.
Det visar hur koncentrerat värdeskapandet på aktiemarknaden är. På lång sikt är det inte den genomsnittliga aktien som driver avkastningen, utan ett litet antal stora vinnare. Det hänger ihop med aktiers asymmetriska avkastningsprofil: en aktie kan som mest falla med 100 procent, men uppsidan är i teorin obegränsad. När några få aktier stiger mycket kraftigt får de därför en oproportionerligt stor betydelse för marknadens samlade avkastning.
Som investerare finns två alternativ. Antingen försöker man identifiera de här kursvinnarna i förväg, eller så diversifierar man tillräckligt brett för att öka sannolikheten att man faktiskt äger dem när de börjar skapa värde. Men även om man lyckas hitta vinnarna måste man också orka behålla dem genom kraftiga nedgångar. Apple är ett tydligt exempel: aktien har stigit med över 100 000 procent sedan 1994, men på vägen har investerare behövt uthärda en nedgång på över 82 procent under It-bubblan och flera andra stora kursfall. Indexfondspionjären Jack Bogle uttryckte det träffsäkert: leta inte efter nålen i höstacken – köp hela höstacken.
Några få framgångar kan bära helheten
I boken The Psychology of Money är Morgan Housel inne på samma spår. Han skriver att de flesta börsbolag är dåliga investeringar. Det är en minoritet som utvecklas väl, och bara en handfull som blir de riktigt stora vinnarna. Russell 3000 har mer än 73-faldigats sedan 1980 skriver han i boken – en spektakulär avkastning. Samtidigt misslyckades 40 procent av bolagen i indexet. Det var de 7 procent av bolagen med högst avkastning som kompenserade för alla förlorare.
Housel lyfter även fram att Amazon stod för 6 procent av avkastningen i S&P 500 under 2018. Ett av 500 bolag stod alltså för 6 procent av indexets avkastning. Majoriteten av Amazons framgång byggde dessutom på Amazon Web Services och Amazon Prime – två framgångssagor bland många projekt som misslyckats. När ett fåtal händelser står för merparten av resultaten kan man ha fel en stor del av tiden och ändå skapa en förmögenhet.
På aktiemarknaden brukar man tala om två typer av misstag. Det ena är köp som blev fel, så kallade mistakes of commission. Det andra är köp man aldrig gjorde, mistakes of omission. Som investerare behöver man bara göra ett fåtal saker riktigt rätt, så länge man undviker de stora misstagen. Att missa de bästa bolagen kan bli kostsamt över tid. Hitta nålen eller köp höstacken.