Nu drar den svenska rapportsäsongen i gång med resultat från bland annat Swedbank och Sandvik. För svensk del är det viktigast hur det går för just verkstadsbolag och banker eftersom de utgör en stor del av börsindex.
Något som är positivt är att vi inte sett särskilt många vinstvarningar inför rapportsäsongen. Det kan dels bero på att svenska bolag sällan lämnar detaljerade prognoser för nästa kvartal som de sedan behöver gå ut och korrigera, dels på att förväntningarna är hyfsat rätt ställda.
Stockholmsbörsen gick svagt under fjolåret men har fått en stark start på 2025, vilket trots allt tyder på en viss optimism inför rapporterna. Framför allt är det bankaktier och cykliska verkstadsbolag som gått bra i början av året, medan kursutvecklingen varit svagare för konsumentbolag som exempelvis H&M.
Att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur spelar liten roll för Stockholmsbörsen – utvecklingen i omvärlden är betydligt viktigare. Trots den svenska lågkonjunkturen väntas ett nytt utdelningsrekord i år. Totalt väntas bolagen dela ut runt 420 miljarder kronor vilket är 6 procent mer än året innan.
Hur går det i verkstaden?
Verkstadsbolagen är absolut viktigast för Stockholmsbörsen som helhet, och de är beroende av konjunkturen i omvärlden, inte minst i Europa dit en stor del av exporten går. Dessvärre har vi fått svaga konjunktursignaler från både Europa och Kina i höst vilket kan spilla över på svensk industri.
Men, svenska verkstadsbolag kan ha fått viss draghjälp av att kronan försvagats eftersom det gör att svensk konkurrenskraft ökar, och att vinsterna mätt i svenska kronor blir högre.
Framåtblickande kommentarer är viktiga, men mest troligt är att bolagen fortsätter flagga för att osäkerheten är fortsatt hög, både kopplat till konjunktur och räntor, och kopplat till geopolitik med tanke på Donald Trumps tillträde i Vita huset och hot om nya handelstullar.
Först ut bland de stora verkstadsbolagen att öppna böckerna är Sandvik, som ofta är en bra temperaturmätare för hela sektorn. Det beror på att man har kunder inom stora delar av den globala industrin, och att orderingången påverkas snabbt när efterfrågan stärks eller försvagas.
Lägre räntenetton men höga utdelningar från bankerna
För bankerna har det höga ränteläget de senaste åren varit gynnsamt, men nu när Riksbanken sänkt räntan i flera steg så kommer det att göra att bankernas räntenetton och vinster också blir lägre. Däremot kan en lite bättre svensk konjunktur och stigande bostadspriser vara positivt.
Fokus kommer ligga på hur mycket bankernas räntenetton påverkas när räntorna sjunker, och hur höga utdelningarna blir. Bankerna hör till de bolag som delar ut allra mest på börsen. Högst är direktavkastningen i Handelsbanken – den väntas bli över 10 procent.
Tufft för detaljhandeln
Detaljhandeln har det fortsatt tufft på grund av att konsumenterna håller i plånböckerna. Inflation och höga räntor har gröpt ur köpkraften de senaste åren vilket gör att pengarna inte räcker lika långt som tidigare. Dessutom passade vi på att flytta, renovera och uppgradera all IT-utrustning under pandemin, så de pengar som blir över har hushållen hellre spenderat på resor och nöjen.
I takt med att räntorna blir lägre bör det göra att hushållen blir mer villiga att spendera igen.