USA och Israels gemensamma attack på Iran har ökat den geopolitiska osäkerheten. När det gäller geopolitik och särskilt väpnade konflikter så är nyhetsrapporteringen dramatisk och väcker starka känslor, vilket är naturligt eftersom de mänskliga konsekvenserna är stora. Men när det gäller de ekonomiska konsekvenserna, så blir de oftast små. Det är de ekonomiska konsekvenserna vi tar fasta på i den här artikeln.
När en konflikt bryter ut så brukar börserna sjunka på grund av att osäkerheten ökar. Men oftast blir nedgången kortvarig eftersom de flesta konflikter inte påverkar vare sig hushåll eller företag ekonomiskt. Därmed påverkas inte heller börsen efter att den initiala chocken har lagt sig.
När får en kris ekonomiska konsekvenser?
I vissa fall kan geopolitiska kriser påverka ekonomin, exempelvis genom att tillgången på viktiga råvaror begränsas. Attacken på Iran har lett till att trafiken i det viktiga Hormuzsundet i princip har upphört. Sundet kontrolleras av Iran, och cirka 20% av världens olja passerar därigenom. Osäkerheten kring tillgången på olja och gas har fått energipriserna att stiga kraftigt.
Stigande energipriser påverkar ekonomin på flera sätt. Företagens kostnader ökar vilket leder till lägre lönsamhet, och hushållen får mindre pengar över till annan konsumtion, vilket är negativt för konjunkturen och företagens intäkter.
Högre bränslepriser kan också leda till att priset på andra varor så småningom stiger, det vill säga att inflationen blir högre. Centralbankerna kan då behöva göra en avvägning mellan att stötta ekonomin genom att sänka räntan, och att försöka pressa ner inflationen genom att höja räntan.
En kris kan också påverka sentimentet, det vill säga hur vi ser på framtiden. Om svenska konsumenter blir oroliga för att inflationen ska stiga och arbetslösheten ska öka, så kan de välja att spara i stället för att konsumera och skjuta större ekonomiska beslut på framtiden. Det påverkar ekonomin, företagen och därmed även börsen negativt.
För att ovanstående ska bli verklighet krävs att oljepriset stiger kraftigt och ligger kvar på en hög nivå under en längre period. En tillfällig prisuppgång får små eller inga effekter. Vid de tillfällen börsen fortsatt falla efter att ett krig brutit ut, så har det berott på att vi samtidigt gått in i en lågkonjunktur.
Det blir sällan så illa som rubrikerna antyder
Rubrikerna i samband med geopolitiska konflikter är dramatiska, av goda skäl. Men ur ett investeringsperspektiv kan det vara bra att ha i åtanke att rubrikerna ofta handlar om worst case-scenarion, det vill hur illa det kan bli i värsta fall. Ofta lyfter man fram risken stora börsnedgångar, en långdragen konflikt och kraftigt stigande oljepriser som påverkar både tillväxt och inflation, trots att det inte är det mest sannolika scenariot.
Men så illa som rubrikerna antyder blir det sällan.
Ett gott utgångsläge när krisen bröt ut
I det här fallet finns det dessutom flera faktorer som kan mildra de eventuella negativa konsekvenserna. Oljepriset var i utgångsläget lågt, och det finns utrymme för OPEC-länderna att öka produktionen om det behövs. Världsekonomin är stabil med tydliga tecken på en återhämtning inom industrin. Lönsamheten i företagen är hög, och vinsterna väntas växa med tvåsiffriga tal under 2026. För svensk del pekar prognoserna på att 2026 blir året då konjunkturen äntligen växlar upp. Grundförutsättningarna var med andra ord goda när konflikten startade.
Det finns också andra skäl att tro på en relativt kortvarig konflikt. För Donald Trump väntar ett mellanårsval i höst, och om amerikanerna drabbas av högre bensinpriser till följd av ett krig de inte bett om, så minskar hans chanser att behålla makten i kongressen. Både EU, Kina och andra asiatiska länder importerar majoriteten av all energi, och en utdragen konflikt och höga energipriser är därmed inte önskvärt.
Så påverkas sparandet – och så bör du agera
Det är helt normalt att känna oro för hur ekonomin och sparandet kommer att påverkas om turbulensen fortsätter. Men det lönar sig sällan att sälja i panik. Nedgångar inträffar då och då, men förr eller senare är botten nådd och återhämtningen kan gå fort när den kommer. Har man sålt sina fonder och aktier är risken betydande att man står kvar utanför marknaden och inte får del av uppgången. I värsta fall får man köpa tillbaka sina aktier och fonder dyrare. Helt i onödan, om man ändå sparar långsiktigt.
Sparar du långsiktigt är den bästa strategin med andra ord att låt sparandet vara i fred och lita på att tid på marknaden är mycket viktigare än tajming av marknaden.
Sprid riskerna – spara globalt
Riskspridning är viktigt och det bästa sättet att undvika stora värdesvängningar i portföljen. Medan tillväxtbolag väger tungt på den amerikanska börsen så utgör industri och bank en stor del av marknaden i Sverige och Europa. Har man både USA och Europa i portföljen får man med andra ord en bra mix av tillväxtbolag, konjunkturkänsliga bolag och så kallade defensiva bolag som inte påverkas så mycket av konjunkturen.
Som så ofta i samband med kriser har det även varit positivt att ha dollar i portföljen, vilket man har om man exempelvis sparar i en globalfond. Dollarn har stärkts när börserna fallit, och det har lyft avkastningen i svenska kronor.