Danske Bank har i en ny rapport tagit fram statistik över företagens likviditet. På bara ett år har likviditeten sjunkit med 162 miljarder kronor – från 1.751 miljarder kronor under mars 2022 till 1.589 miljarder mars 2023. Det innebär ett tapp på 11 procent.
– I början av 2022 la företagen sina beställningar för 2023. Det var innan kriget i Ukraina bröt ut och det fanns då en stark framtidstro i marknaden. Företagen ville ta höjd för problem i leveranskedjorna genom tidiga och stora ordrar, säger Anders Gullesjö, chef för företagsmarknaden på Danske Bank.
Flera företag lade tunga order på produkter och varor för att kunna möta en förväntad stigande efterfrågan. Nu ska de ordrarna betalas, i ett läge med svagare konjunktur, stigande räntor och försämrad efterfrågan. Då försämras företagens likviditet.
Ökade lager är dyrt
Nya siffror från SCB visar att värdet av företagens varulager steg med 5,2 miljarder kronor under det första kvartalet 2023 jämfört med föregående kvartal.
– Lagerhållning blir allt dyrare samtidigt som behovet av likviditet stiger. Alla ser över sina betalningsvillkor för att hålla fast kapitalet. Det blir ett tryck på hela systemet, när varje företag ska få sin del av likviditeten, säger Anders Gullesjö.
En annan anledning till att företagens likviditet sjunker är att bolag prioriterar lägre skuldsättning.
– Vi ser en tydlig konsolidering av balansräkningar. Den likviditet som strömmar in från kunder och leverantörer lägger företag där de har rörelsekredit. Man använder den också till att lösa dyra obligationslån.
– Framöver tror jag att företag med överlikviditet, som de inte får bra betalt för via inlåningen, kan komma att få kassarabatt av bolag som behöver likviditet och som måste minska sin skuldsättning. Det är dyrt att vara fattig. Risken är att man landar i kortsiktiga lösningar för att klara akuta kriser.
Nyheter & inspiration för företag (danskebank.se)