Svenska fastighetssektorn genomgår en grön omställning. Utvecklingen drivs av krav på energieffektivitet och klimatanpassning, vilket kräver betydande investeringar och finansiering.
Fastighetssektorn anpassar sig just nu till förändrade förhållanden och hittar nya lösningar för att förebygga klimatrelaterade skador. Nya lösningar behövs för att hantera ett allt varmare och mer extremväderutsatt klimat. Finansieringen av dessa investeringar är beroende av hur bankerna bedömer fastighetsbolagens klimatrisker och hållbarhetsarbete.
Bankerna integrerar just nu hållbarhetsrisker i sina kreditriskmodeller, vilket innebär att tillgänglig hållbarhetsdata och transparent hållbarhetsrapportering blir allt viktigare. Fastighetsbolag som tar ledningen i denna riktning har en konkurrensfördel.
Det nya EU-direktivet Energy Performance of Building Directive (EPBD) fastställer just nu krav på energieffektivitet för fastighetssektorn. Direktivet klubbades igenom i maj 2024. Målet är att EU ska bli den första klimatneutrala kontinenten senast 2050. EU lägger ett stort ansvar på finanssektorn att identifiera och hantera hållbarhetsrisker och styra kapital mot mer hållbara tillgångar.
Danske Bank följer en klimatplan som siktar mot ”netto noll” till 2050, med konkreta delmål för 2030. Banken har satt upp specifika mål för fastighetssektorn, bland annat att reducera de direkta utsläppen av koldioxid per kvadratmeter med 55% jämfört med nivåerna 2020.
Nya krav från den Europeiska bankmyndigheten (EBA) ökar efterfrågan på gröna tillgångar och därmed kapitaltillgången för de fastigheter som uppfyller EU-taxonomin. Fastighetsbolag utan konkreta omställningsplaner riskerar att ses som bolag med högre risk, medan de som har ambitiösa och trovärdiga hållbarhetsmål gynnas.
Sammanfattningsvis är den gröna omställningen en möjlighet för fastighetssektorn, och med stöd från bankerna kan denna omställning leda till hållbara fastigheter med långsiktigt värde.