Det globala klimatstödet från rika till fattiga länder ska öka från dagens 100 miljarder dollar om året till 300 miljarder dollar om året till 2035. Trots detta var flera delegater missnöjda med förhandlingarna och kallade COP29 för ett fiasko.
En av de stora stötestenarna i förhandlingarna var vilka länder som skulle bidra till klimatstödet. EU ville att Kina och Gulfstaterna, som räknas som utvecklingsländer i klimatförhandlingarna, skulle inkluderas bland givarländerna. I sluttexterna från COP29 ”uppmuntras” utvecklingsländer att bidra till finansieringen. Det ses som en förlust för bland andra EU.
Flera utvecklingsländer som redan lider av klimatförändringarnas effekter hade hoppats på betydligt större summor till FNs klimatstödsfond. Ett nytt arbetsprogram ska det kommande året se hur man kan mobilisera ännu mer pengar genom ”innovativa pengaflöden”, med sikte på att nå 1 300 miljarder dollar om året totalt till 2035.
Regler för utsläppshandel
En framgång vid förhandlingarna var regler för global utsläppshandel . Nu ska utsläppsrätter mellan olika länder kunna köpas och säljas.
COP29 har fått titeln ”The financial COP”. Fokus i förhandlingarna har legat på att få finansieringar på plats. Det gjordes inga framsteg i diskussioner kring nya utsläppsmål. EU menar att det var en framgång att skydda förra årets överenskommelse från Dubai då man enades om formuleringen ”omställning bort från fossila bränslen”.