Nordens låga utsläpp och stora andel förnybar el ger regionen ett försprång i klimatomställningen. Men en kraftigt växande efterfrågan, långa tillståndsprocesser och köer till elnäten hotar utvecklingen, visar Danske Banks senaste rapport Nordic Climate Compass.
Utsläppen minskar – men värdekedjan släpar
El- och energisektorn står för omkring en tredjedel av världens koldioxidutsläpp. Danske Banks rapport granskar 17 nordiska energibolag. Samtliga har klimatmål för den egna verksamheten och 82 procent minskade sina direkta utsläpp, scope 1 och 2, under 2025. De samlade utsläppen i dessa kategorier föll med cirka 16 procent.
Utvecklingen är svagare i värdekedjan. Bara 35 procent minskade sina scope 3-utsläpp och de sammanlagda utsläppen steg med 0,9 procent. Rapporten visar samtidigt att större utsläppare oftare ligger i linje med sina mål än mindre bolag.
Elektrifieringen driver ett historiskt investeringsbehov
Efterfrågan på el ökar snabbt när industri, transporter och uppvärmning elektrifieras. Därtill kommer datacenter och på längre sikt vätgasproduktion. Även utan vätgas bedömer de nordiska systemoperatörerna att elanvändningen kan fördubblas till 2050. I Sverige räknar Energimyndigheten med en ökning från omkring 140 TWh i dag till 300 TWh 2045.
För att möta efterfrågan behöver Sverige göra stora investeringar i både ny fossilfri produktion och i elnäten. I globala beräkningar visar på investeringar i elproduktion och infrastruktur nå 1 600 miljarder dollar 2026. I Europa ska 2026 dessutom bli ett rekordår för gröna obligationer från energibolag.
Tillstånd och elnät bromsar utbyggnaden
Trots fallande teknik- och installationskostnader är nya energiprojekt kapitalkrävande. Rapporten pekar på osäkra elpriser, höga finansieringskostnader och långsam tillståndsgivning som avgörande hinder. I Sverige kan det ta mellan sju och 20 år från projektstart till drift för ny elproduktion.
Kapacitetsköerna har samtidigt nått rekordnivåer. I Danmark motsvarar ansökningarna från stora elanvändare åtta till tio gånger landets maximala förbrukning. Under 2025 stoppade kommunala veton 93 procent av de landbaserade vindkraftsprojekten. Rapporten efterlyser snabbare tillstånd, prioritering av mogna projekt, stabila regelverk och bättre riskdelning.
Vattenkraft, vind och kärnkraft får olika roller
Vattenkraften är ryggraden i det nordiska systemet och fungerar som en stor reserv för Europa, men potentialen ligger främst i att uppgradera befintliga verk. Vindkraften har låga livscykelutsläpp och kan byggas snabbare, men pressas av kostnader, väderberoende och tillstånd. Kärnkraften ger stabil baskraft men kräver långsiktigt politiskt stöd, stora investeringar och långa ledtider.
Gröna obligationer blir central finansiering
Grön finansiering spelar en central roll. Hela 94 procent av bolagen har ramverk för grön finansiering, och gröna obligationer stod för 85 procent av de nordiska energibolagens emissioner 2026. Rapportens slutsats är tydlig: Nordens försprång består om investeringar i elproduktion, elnät och flexibilitet kommer betydligt snabbare.