Kärnkraftens framtid i Sverige

Med stigande elpriser, ökat energibehov från näringslivet och en alltmer akut klimatkris har diskussionen om kärnkraftens roll i energimixen blivit glödhet. Den här artikeln belyser de senaste politiska besluten och de viktigaste argumenten för/emot kärnkraft.

Senast 2035 vill regeringen att två nya kärnkraftsreaktorer ska vara igång. Regeringen har tillsatt en kärnkraftssamordare som ska ta bort hinder, underlätta och främja byggandet av ny kärnkraft.

Svensk färdplan för ny kärnkraft

I november 2023 presenterade den svenska regeringen en färdplan för ny kärnkraft i Sverige. Kärnkraft är redan idag en viktig del av Sveriges elsystem. Planen är att nya reaktorer i första hand ska byggas på de platser där det redan finns reaktor. Upp till 10 nya kärnkraftverk kan bli aktuellt att bygga fram till 2045 även om inget beslut om exakt antal reaktorer inte tagits. I framtiden finns även förhoppningar om att nya serietillverkade småskaliga reaktorer (SMR) ska bli konkurrenskraftiga. En utredning är tillsatt för att se över regelverket kring ny kärnkraft:

  • Tillståndsprocesser kan bli tydligare och kortare
  • Hitta nya finansieringslösningar
  • Hantering av kärnavfall och använt kärnbränsle.
  • Stärka beredskap för olyckor och andra extraordinära händelser

Utredningen redovisas i tre etapper:

  • I december 2024 ska uppdraget om tillståndsprövning och avgifter redovisas
  • I augusti 2025 ska uppdraget om kärnavfall och använt kärnbränsle presenteras
  • Februari 2026 ska uppdraget om beredskap redovisas

Regeringen har föreslagit att statliga kreditgarantier för 400 miljarder för kärnkraft införs men bedömer att detta inte kommer räcka för att stimulera byggandet av nya rekatorer. För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska utredaren föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken med investerare och andra aktörer.

Några argument för kärnkraft:

  • Koldioxidfri elproduktion: Kärnkraften släpper inte ut några växthusgaser under drift, vilket gör den till en attraktiv energikälla i kampen mot klimatförändringarna.
  • Stabil elproduktion: Kärnkraftverk levererar en planerbar elproduktion, oberoende av väder och vind.
  • Inhemsk energikälla: Kärnkraften gör Sverige mindre beroende av importerad energi.

Några argument mot kärnkraft:

  • Kärnavfall: Kärnkraften producerar radioaktivt avfall som måste hanteras och lagras säkert under lång tid.
  • Kärnkraftsolyckor: Risken för allvarliga olyckor, som den i Tjernobyl och Fukushima, är en av de största farhågorna med kärnkraft.
  • Höga kostnader: Att bygga nya kärnkraftverk är både dyrt och tar lång tid att slutföra innan de kan tas i drift.

Ska Sverige lyckas nå klimatneutralitet senast 2045, krävs innovation från flera delar av näringslivet. Changemakers är ett initiativ som visar på några av de företag som bidrar till omställningen.