Nästan alla större nordiska företag har idag klimatmål. Medan de egna utsläppen minskar går omställningen i värdekedjan långsammare. För att öka omställningstakten krävs även stödjande och stabila policyåtgärder och tillgång till fossilfri energi till konkurrenskraftiga priser.
Det framgår av rapporten Nordic Climate Compass – Vägen till energioberoende. Danske Banks hållbarhetsanalysgrupp har analyserat klimatomställningen hos cirka 110 nordiska företag i tio olika branscher, med fokus på hela värdekedjan.
Klimatambitionerna lever!
Drygt hundra av de 110 granskade bolagen har satt klimatmål. Tre av fyra bolag har mål validerade av tredjepartaktören Science Based Targets initiative (SBTi). Det signalerar bred anpassning till internationella klimatramverk.
– Rapporten visar att företagen har bra kontroll över direkta utsläpp från den egna verksamheten, det som faller inom ramen för Scope 1 och 2. Företagen har också minskat sina utsläpp. Det visar att klimatambitionerna lever i näringslivet. Företag fortsätter göra investeringar som reducerar utsläpp, säger Louis Landeman som är en av rapportförfattarna och chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank.
Men när rapporten analyserar och inkluderar utsläpp i hela värdekedjan, scope 3, så är ser bilden annorlunda ut. Risken att missa delmål i klimatambitionerna ökar.
– Sett till utsläppen från hela värdekedjan så går omställningen här långsammare. Det blir uppenbart att den största utmaningen kopplat till utsläpp ligger i värdekedjan och kanske utanför bolagets direkta kontroll, säger Ebba Edholm som också står som medförfattare till rapporten.
Klimatomställningen flyttar fokus till värdekedjan
Fler åtgärder längs hela värdekedjan är nödvändiga. Det handlar bland annat om cirkulär design, längre produktlivslängd samt ökad användning av koldioxidsnåla material och transporter. Men också tydliga politiska spelregler.
– Det behövs stödjande policyåtgärder både på nationell och EU-nivå för att jämna ut villkoren mellan olika tekniker. Stabila spelregler där utsläppspriser gradvis fasas in är nödvändiga för att företag inom branscher med höga utsläpp ska våga fatta nödvändiga investeringsbeslut, berättar Ebba Edholm.
Massiva investeringsbehov i energi och elnät
EU lanserade nyligen sin strategi för hur investeringarna i fossilfri energi ska kunna öka. Målet är att mobilisera privat kapital till satsningen. EU-kommissionen uppskattar att energiomställningen totalt kommer att kräva investeringar på över 7000 miljarder kronor per år fram till 2030. Under 2011 och 2021 var den genomsnittliga årliga investeringar 2600 miljarder kronor per år .
I Norden måste investeringarna i elnäten öka de kommande åren. Det är både för att möjliggöra elektrifieringen av industri och transporter, och för att stora delar av dagens elnät närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Prognoser visar att elanvändningen kommer öka i hela regionen.
På kort sikt är förnybar energi den primära lösningen för att möta efterfrågan, givet lägre installationskostnader och kortare ledtider. Men aktuella elpriser behöver i stort sett all ny elproduktion någon form av stöd för att vara lönsam.
Klimat- och energifrågan går därmed från att vara ett hållbarhetstema till att bli en strategisk fråga för affärsmodeller, investeringar och lokalisering.