EU-kommissionens plan för ökade investeringar i Europas försvar (ReArm Europe) ska frigöra 800 miljarder euro i offentliga utgifter för försvarsändamål, främst genom en mer flexibel inställning till EU:s skuld- och underskottsgränser.
Det traditionellt finanspolitiskt konservativa Tyskland går i bräschen. Tyskland vill frigöra EUR 1 biljon för offentliga utgifter – varav EUR 400 miljarder öronmärks för försvarsutgifter.
Men har EU råd? Tredje kvartalet 2024 stod EU:s statsskuld på 81,6% av BNP. Lättnader i låne- och underskottsbegränsningar hjälper till att frigöra offentliga utgifter. Men kan EU uppnå alla sina mål för försvar och tillväxt utan att överbelasta offentliga lån?
Mobilisering av privat kapital för att klara ökade försvarsutgifter kommer att vara avgörande för att mildra effekten av offentlig finansiering. Även om vapeninköp genomförs av militären, kan investerare hjälpa till att finansiera offentliga utgifter genom att investera i statsobligationer. Dessa obligationer skulle till och med kunna märkas som försvarsobligationer öronmärkta för vapen- och försvarsutgifter, på samma sätt som gröna obligationer är öronmärkta för gröna aktiviteter.
EIB:s nyligen aviserade en policyändring. Den är avsedd att skicka en signal till kommersiella banker att anta en liknande strategi för vapen- och försvarspolitik. Förra året reviderade Nordiska Investeringsbanken bankens exkluderingslista. Nu tillåts finansiering av utrustning med dubbla användningsområden och projekt med både militär och civil tillämpning. Det inkluderar anläggningar, tjänster, teknik och annan försvarsutrustning – men exkluderar vapen och ammunition.
En betoning på produkter med både militär- och civil användning kan bli en vägledande princip för banker.