Den 19 december är det skarpt läge för Riksbanken
Osäkerheten är påtaglig, konstaterar Stefan Ingves & Co i dagens räntebesked. Tillväxten bromsar in och utsikterna för euroområdet har försämrats något sedan sist. Handelskonflikten och Brexit pekas ut som två faktorer som grumlar sikten ytterligare. Någon lågkonjunktur ser man dock inte komma varken i Sverige eller i euroområdet, och därför räknar Riksbanken med att inflationen fortsätter att stiga från dagens låga nivåer. Därför ligger planen på en räntehöjning den 19 december fast.
Därefter dröjer det tre år tills räntan höjs igen
Efter den planerade räntehöjningen i december avser man att låta räntan ligga oförändrad under en överskådlig framtid. I pressmeddelandet framgår att det är ”svårt att idag säga när det är lämpligt att höja reporäntan nästa gång”. Räntebanan indikerar att räntan ligger kvar på noll både under 2020 och 2021. Inte förrän om tre år väntas räntan bli något högre. Givetvis är det – precis som Riksbanken säger – oerhört svårt att göra så långa prognoser och när räntan höjs eller sänks nästa gång förblir en öppen fråga.
Bunden eller rörlig boränta?
En räntehöjning kan förstås få boräntorna att stiga något, men i ett historiskt perspektiv kommer de fortfarande att vara på mycket låga nivåer. Att binda boräntan är inte nödvändigt baserat på dagens räntebesked.
Den som ändå vill binda räntan kan glädjas åt att det idag inte kostar mer än att ha lånet rörligt. Det man främst behöver ta ställning till är därför 1) hur länge man ska bo kvar i sin nuvarande bostad och 2) om man är nöjd med sin bank och planerar att stanna kvar som kund minst lika länge som man binder lånet.
Spara till en boendebuffert!
Tack vare att boräntorna är historiskt låga har många människor idag en väldigt låg boendekostnad, särskilt om man köpte bostaden innan alla nya regelverk trädde i kraft. Vid nästa flytt kan det bli en helt annan sak eftersom man då kan komma att omfattas av amorteringskrav, bolånetak och skuldkvotstak.
Det strängaste amorteringskravet innebär att 3 procent av bolånet ska amorteras av varje år. I storstäderna kan det innebära en amortering på många tusenlappar varje månad. Därför ska man använda utrymmet i ekonomin till att spara ihop till en bostadsbuffert. Det handlar inte främst om att kunna klara av stigande räntor, utan om att se till att ha en större egen kontantinsats, och att ha en buffert för att klara högre amorteringar i framtiden.
På sparkontot intet nytt
Räntan på de flesta sparkonton är redan noll och en eventuell höjning i december förändrar ingenting. Om det idag finns en risk för minusränta på svenska sparkonton, så minskar den risken om Riksbanken höjer räntan.