Kan biobränslet rädda klimatet – eller är det för sent?

13 okt 2020

Henrik Henriksson (CEO, Scania), Fredrik Gröndahl (Professor, KTH), Jan Wintzell (Chef affärsutveckling och innovation, Sveaskog) Sören Eriksson (biobränsleexpert) och Maria Wetterstrand (VD, Miltton Europe) diskuterade dessa frågor.

Henrik Henriksson, VD för lastbilstillverkaren Scania var först ut bland talarna. Han representerade brukarsidan och pekade på biodrivmedel som en viktig del av mixen för att Sverige ska nå sina klimat- och hållbarhetsmål.
– Det fina med biobränslen är att de bidrar till lösningen här och nu. Man kan köra 10 år gamla fordon med dessa biobränslen redan idag. Ur ett kundperspektiv är det viktigaste att det finns långsiktiga spelregler för de som ska investera i fordon så att det blir överskådligt vilka bränslen som kommer och vad det kommer att kosta att bedriva sin verksamhet. Här behöver Sverige och EU vara helt i synk, säger Henrik Henriksson.

Maria Wetterstrand, tidigare riksdagsledamot och numera lobbyist i Bryssel, pekar på att den viktigaste aspekten för att få ner koldioxidutsläppen från transportsektorn är att helt enkelt resa smartare och mindre.
– Måste konsumtionen av bränslen öka? Vi ser en stark tillväxt av elektrifiering av bilparken över hela Europa och det blir en del av mixen framöver. Det är viktigt att näringslivet engagerar sig i omställningen och jobbar tillsammans med beslutsfattarna för att hitta lösningar, säger Maria Wetterstrand.

En frågeställning var hur mycket av bioråvaran som kan produceras med hjälp av restprodukter från den svenska skogsindustrin och med hjälp av ny teknik för att ta tillvara på råvaror som alg och kelp från havet.
– Sverige har stora arealer längs västkusten som passar väl för odling av alger för biobränsle. Tekniskt sett är det inte komplicerat, men vi behöver politiska beslut för att växla upp kapaciteten från pilot till storskalighet, berättar Fredrik Gröndahl som är professor på KTH.
– Det finns också outnyttjad kapacitet i skogen som kan användas för att producera biobränslen. Restprodukter som spån och flis är utmärkt råvara och exempelvis svartlut kan användas för biobränsleproduktion. Men det krävs system och lönsamhet för att få till storskalig produktion – idag är det svårt att få tillräckligt betalt, säger Jan Wintzell, innovationsansvarig på Sveaskog.

Sören Eriksson, biobränsleexpert, pekar på komplexiteten med de enorma volymer av biobränsle som ska produceras inom en snar framtid för att vi ska hinna ställa om mot en mer hållbar framtid.
– I den senaste regeringsbudgeten framgår det tydligt att mängden biobränsle ska öka dramatiskt den kommande tiden, den så kallade reduktionsplikten. För Sverige innebär det att vi inom en tioårsperiod behöver ca 1 miljon kubikmeter bensin och 4 miljoner kubikmeter diesel i Sverige. Dessa volymer är vi inte i närheten av idag och det blir en utmaning framöver, säger Sören Eriksson

Videon (60 min) går även att ses HÄR