Att göra prognoser över hur den svenska ekonomin kommer att reagera på det konstanta nyhetsflödet kring tullarna och marknadsoron är minst sagt utmanande när läget ändras närapå dagligen. Den direkta effekten på svensk export är sannolikt liten och troligtvis väl inom den normala felmarginalen för prognoser. Ungefär 9 procent av svensk export går till USA, och fordonsindustrin, som är mest påverkad med tullar på 25 procent, står för 22 procent av denna.
De indirekta effekterna kan dock bli påtagliga. Redan innan ”Liberation Day” dominerade nedåtriskerna för den svenska ekonomin, med hushåll som har blivit mer pessimistiska, fallande bostadspriser och sämre sentiment bland företagen. Samtal med kunder och andra företag indikerar en “vänta-och-se” strategi, vilket påverkar den ekonomiska aktiviteten negativt.
Vi kommer få en tydligare bild av de ekonomiska utsikterna den 29 april då Konjunkturinstitutet (KI) publicerar sin kvartalsvisa barometer. Företagens och hushållens sentiment kommer sannolikt att sjunka påtagligt, vilket i sådana fall talar för lägre BNP-tillväxt och bakslag för den ekonomiska återhämtningen. Risken för att 2025 blir ytterligare ett förlorat tillväxtår har ökat – och en rimlig ny BNP-prognos skulle kunna ligga någonstans runt 1,5% för i år (jämfört med 2,0% i vår senaste Nordic Outlook).
En annan viktig pusselbit är inflationsutsikterna. KI:s barometer innehåller även företagens inflationsförväntningar och prisplaner – vilka är de två viktigaste datapunkterna i april. Om båda visar betydande nedgångar, så är dörren vidöppen för Riksbanken att sänka räntan redan i maj. Det skulle i sådana fall ge välbehövlig lättnad för hushållen och mildra de direkta effekterna på ekonomin.
Vad talar då för att prisplanerna kommer ner? Inflationsutfallet i mars var lägre än väntat, och det var framför allt priserna på varor som ökade mindre än väntat. Dessutom föll elpriset och drivmedelspriserna ovanligt mycket i mars. Lägre energipriser i kombination med en starkare krona borde hjälpa prisplanerna nedåt. Att EU pausade mottullarna mot USA innebär också att pristrycket från omvärlden blir mildare.
Å andra sidan kan utbudschocker motverka detta. Det blev tydligt under pandemin och den ryska invasionen av Ukraina hur sammankopplade de globala leveranskedjorna är – och det vore naivt att anta att den stora störningen i handeln mellan Kina och USA inte kan komma att påverka svenska företag, och därmed svensk inflation.
Riksbanken står inför en knepig avvägning med för hög inflation, oklara inflationsrisker och sämre tillväxtutsikter. Riksbanken kommer inte att riskera inflationsmålet även om tillväxtutsikterna mörknar, vilket var tydligt i deras alternativa scenarier i mars.
Vi ser i dagsläget inte ett tillräckligt stort fall i prisplaner och inflationsindikatorer för att motivera en räntesänkning och vi räknar därför med att Riksbanken avvaktar. Å andra sidan, om det blir tydligt att den svenska ekonomin bromsar snabbare och mer än väntat, innebär det också att det blir svårare att föra vidare kostnadsökningar. Sannolikheten för att Riksbanken sänker räntan har ökat – och om de agerar så lutar vi åt att de sänker räntan i närtid, triggat av den höga turbulensen och ökade osäkerheten.
Susanne Spector
Chefekonom, Danske Bank Sverige