Stefan Mellin

Valutastrateg, Danske Bank Sverige

Kriget i Ukraina sätter valutamarknaden i gungning

Rysslands invasion av Ukraina är en fruktansvärd tragedi på alla plan. Först och främst humanitärt.

De ekonomiska konsekvenserna blir betydande. För Ryssland bland annat på grund av sanktionerna. Men hela världsekonomin drabbas.

De finansiella effekterna har inte låtit vänta på sig. Mönstren känns igen. Kraftiga börsfall. Oljepriset rusar långt över 100 dollar fatet. Räntorna faller parallellt med att investerare vänder sig från aktier till obligationer och i takt med att marknaden justerar ned förväntningarna om snabba höjningar från centralbankerna.

Rörelserna i valutamarknaden är dramatiska. Rubelns värde eroderas. Sanktionerna mot ryska centralbanken kringskär möjligheterna att med den enorma (världens tredje största) men impotenta valutareserven stödköpa rubel.

Sedan Ryssland gick in i Ukraina har östeuropeiska valutor tillsammans med euron och inte minst svenska kronan (geografisk och ekonomisk exponering) försvagats mot det mesta. Dels mot US-dollarn (klassisk trygg hamn som backas upp av högre ränteläge). Dels mot råvarubaserade valutor som NOK (högre oljepris). Svenska kronan står naken. AAA? Låg statsskuld? Börsvinnare? Nej, inget som marknaden ser eller premierar.

För kronans vidkommande lägger Rysslands krig sten på börda. Stenen är geopolitisk risk och bördan har sedan länge bestått i relativt expansiv penningpolitik. Senaste beskedet från Brunkebergstorg är att räntan ligger kvar på noll ytterligare två år. Det är så klart inget löfte från Ingves sida utan en prognos – eller snarare en gissning. Icke desto mindre lägger Riksbanken en våt filt över kronans utveckling.  

De ekonomiska konsekvenserna av Rysslands krig blir som sagt omfattande och svåröverskådliga. Alla försök att med exakthet estimera storleken på dessa framstår i det här skedet som lönlösa och ska tas med en näve salt.

Centralbankerna hamnar i en besvärlig rävsax. Ingves och hans motsvarigheter i ECB och Fed möts av ökade inflationsrisker via energipriser samtidigt som samma energipriser försämrar tillväxtutsikterna.

En stark arbetsmarknad och ett högt och brett inflationstryck gör att Fed antagligen fortsätter på den utstakade normaliseringsvägen med en serie höjningar. Men det vore nog klokt att välja 25 (inte 50) baspunkter nu i mars. För ECB och Riksbanken är situationen annorlunda. Även i Europa kommer inflationen galoppera iväg till följd av stigande energipriser. Personligen anser jag att det vore ett formidabelt självmål om svaret från ECB och Riksbanken blir snabbare räntehöjningar för att få ner en utbudsdriven inflation – i alla fall så länge inflationsförväntningarna är på plats. ECB kommer med besked nästa vecka medan Riksbanken har betänketid till slutet av april.

Kronans räddning, om uttrycket tillåts, är att börserna vänder runt eller att Riksbanken gör det. Det ligger för närvarande en substantiell riskpremie i kronan kopplad direkt till krigs- och börsoron. En de-eskalering skulle öppna för en återhämtning i kronan. Risken, dessvärre, är att det blir värre innan det blir bättre. Och då finns det ytterligare fallhöjd i den svårt tilltufsade kronan.

Stefan Mellin, valutastrateg, Danske Bank Sverige