Sedan årsskiftet har kronan stärkts och dollarn försvagats. Från drygt 11 kronor till 9,50. En stor rörelse. I procent är det lika med kursuppgången året innan. Kronan och US-dollarn är ytterligheterna bland de stora valutorna under de senaste två åren. 2024 låg dollarn i topp, kronan i botten. 2025 gäller det omvända.
Detta omslag betyder förstås inte att AB Sverige var sämst i klassen 2024 för att i år, hux flux, vara bäst i klassen. Sverige var inte skräp 2024 lika lite som det är guld i år.
I själva verket kan man hävda AB Sveriges goda ekonomiska fundamenta – till exempel starka statsfinanser och stadiga bytesbalansöverskott – paradoxalt nog bidragit till kronans försvagning.
Att några vill kalla kronan undervärderad är av underordnad betydelse. Undertecknad har länge hävdat att negativa kapitalflöden, som speglar positiva fundamenta, är den huvudsakliga anledningen till kronans utförslöpa. Och den kan komma att bestå.
Våra globala exportföretag väljer att behålla en ökad andel av sina intäkter i utländsk valuta på valutakonton, vilket minskar efterfrågan på SEK trots handelsbalansöverskott. Vårt privata och offentliga sparande kanaliseras sedan lång tid in i utländska aktier, som över tid gett både överavkastning och önskad riskspridning i portföljen.
Det är ingen slump att sparandet i globalfonder har exploderat det senaste decenniet. Numera står de för hälften av det samlade fondsparandet enligt färsk statistik från Fondbolagens förening. Över tid har detta varit en extremt bra investering med relativt hög avkastning, där kronförsvagningen har varit grädde på moset.
Fast inte i år. Sedan årsskiftet har kronan tullat på framför allt den amerikanska aktieavkastningen, men faktum är att hela valutamotvinden inföll under en kort period, från februari till mitten av april. Det senaste halvåret har USD/SEK gått mer eller mindre sidledes. Faktum är att Nasdaq omräknat i svenska kronor är upp närmare 25 procent sedan ”Liberation Day”, att jämföra med cirka 10 procent på Eurostoxx50 och OMXS30.
Många bedömare räknar med att dollarn fortsätter att försvagas det kommande året med hänvisning till att Europa tar fart, Fed sänker räntan och en riskpremie på dollarn. Mycket möjligt. Vilket återspeglas konsensusprognoserna.
Men i valutamarknaden kan inget tas för givet.
För å andra sidan har USA klarat sig bättre än befarat hittills i år. Ekonomin går starkare än ett Europa som ännu inte tagit tag i de strukturella utmaningar som Draghi-rapporten pekade på. Man ser också att det globala aktiekapitalet, som under några vårmånader forsade ut ur USA och in i Europa, återigen söker sig till den amerikanska marknaden. Sedan har vi Fed som visserligen återupptagit sina räntesänkningar, men där räntenivån antagligen är högre än den hade varit utan Trumps tullar. Och även om Fed fortsätter att sänka kommer de av allt att döma inte ned till svenska räntenivåer – såvida Fed inte blir ”kapat” av en president. Kombinationen av att räntan förväntas vara lägre i Sverige än i USA ihop med att sparandeflödena går västerut över Atlanten talar för att USD/SEK-kursen inte ska falla som en sten. Tvärtom.
Stefan Mellin
Chefsanalytiker, Danske Bank