Världen förändras fort, och just nu känns delar av amerikansk politik som ett extra dramatiskt avsnitt av en lokal dokusåpa. Det är underhållande på TV, men mindre hjälpsamt när man försöker sätta ett rimligt börsvärde på ett bolag.
En vanlig värderingsmodell för att beräkna ett bolags värde på börsen brukar vara en kassaflödemodell. Förenklat, i den förutspår man alla de framtida kassaflödet för bolaget, och diskonterar detta till dagens datum baserat på räntan och risken i bolaget. Detta genererar sedan ett bolagsvärde som man kan jämföra med dagens bolagsvärde. Som du förstår blir detta lite mer komplext då variabeln ”vilket humör är USAs president på idag” faktorn är svår att kvantifiera, men spelar extremt stor roll för börsens rörelser på kort sikt.
Hur löser man det? Vi landar i långsiktighet och kvalitet. Köper du ett bolag vars produkt är världsledande, och kunderna måste verkligen ha det, då spelar det på längre sikt inte lika stor roll om de finns tullar eller ej, för de kommer bolaget klara att föra över till kunderna. Exempelvis, Getinge, som tillhandahåller den amerikanska marknaden med respiratorer, är världsledande på detta och har 70% marknadsandel. Getinges marknadsposition medför att även om de höjer priserna med 20% för kompensera för tullarna, så kommer kunderna acceptera detta (även om de tar ett tag att få in prisökningen i alla avtal), då deras produkter är så pass överlägsna, samt produkterna behövs, annars dör människor.
Samma tänk applicerar vi på kriget i Mellanöstern och ett högre oljepris. Kommer människor sluta ta sina diabetessprutor om plastråvaran blir dyrare och insulinpennan kostar mer (komponenter som tillverkas av Nolato). Troligen inte. Kortsiktig volatilitet på nedsidan skapar ofta högre framtida potential för den som orkar vara långsiktig.
Så i en volatil marknad försöker vi utnyttja de blodröda dagarna till att öka i bolag där vi tycker att träden fått all uppmärksamhet, medan skogen – kvaliteten, kassaflödena och marknadspositionen – står kvar.