Amerikansk databrist har under hösten inneburit att marknaden tvingats famla halvt i blindo. Ska räntorna och dollarn upp eller ner? Får aktiemarknaden mer penningpolitiskt bränsle, och i sådana fall när? Allra viktigast här och nu: vad blir Feds räntebesked den 10 december?
Det är ju svårt att veta hur svag arbetsmarknaden är eller om inflationen är på väg att dämpas när det inte publiceras statistik. En del indikatorer och anekdotisk information som Beige Book häromdagen tecknar visserligen en bild av att den amerikanska ekonomin bromsar in, utan att hårdlanda. Samtidigt är inflationen fortfarande hög och Feds bedömning är att den stiger i närtid på grund av tarifferna. Därmed kanske lämpligt att pausa nästa möte?
Feds egen styrkommitté är uppenbart kluven. Mitt itu.
Duvorna som ser behov av att stötta efterfrågan, om inte annat som en billig försäkring. Hökarna som oroar sig för att inflationen blir för hög. Till syvende och sist lär det bli den tredje och bredare kategorin, centristerna, ledda av Jerome Powell själv, som avgör.
Marknaden har låtit sig kastas från ena ytterligheten till den andra, och sedan tillbaka igen.
För en månad sedan var den 99 procent säker på att det blir en sänkning i december.
Men så sade Powell att det skulle man minsann inte vara så himla säker på. Vilket fick räntemarknaden att kalibrerade om sig. Plötsligt var huvudscenariot att det absolut inte blir en sänkning.
Därefter gjorde duvorna entré. Anförda av New York Feds inflytelserika John Williams. Och Christopher Waller. Båda vill sänka, sade de. Då kunde en villrådig – och opportunistisk – marknad inte annat än att hålla med. Spiken i kistan var centristen Mary Daly från San Fransisco. Hon röstar inte i år, men har sällan eller aldrig avvikit från Powell. Hon vill också sänka räntan. Jamen då vill nog Powell det också, resonerade man och prisade in nära 90 procent sannolikhet att det blir så.
En räntebergochdalbana har det varit. Övriga marknader har åkt med. Särskilt börsen.
Större delen av oktober surfade aktiemarknaden på en räntevänlig våg. Sedan fick vi de största börsfallen sedan april i spåren av Powells hökaktiga ingripande och stigande räntor. Som mest var Nasdaq ner nio procent. Det talades om ansträngda AI-värderingar, men räntorna bidrog. Vilket den senaste veckans börsrally snarast är ett kvitto på, eftersom det utlöstes av duvornas kuttrande.
Nu återstår väntans osäkra tider. För i dag, lördag, går Fed in i tyst period, vilket betyder att ytterligare vägledning från dem inte är att räkna med.
Nästa fråga är hur decemberbeslutet kommer att kommuniceras. Blir det en räntepaus med sänkningsbias? Eller blir det en försäkringssänkning i hökaktig ton i stil med senast?
Alternativ ett skulle givet förväntansbilden kunna bli en kalldusch för riskfyllda tillgångar som aktier och samtidigt stärka US-dollarn. I alla fall tillfälligt. Alternativ två ligger närmast marknadsprissättningen och borde därför vara förhållandevis neutralt, fast på marginalen gynnsamt för börs och svensk krona. I alla fall på kort sikt. Eftersom räntan sänks.
Men som om inte räntebeskedet vore spännande nog, väntar eventuellt ett annat slags Fed-besked inom kort. USA:s finansminister Bessent antydde nyligen att Trumps avsikt att utse Powells efterträdare, före jul. Trumps rådgivare i Vita Huset, Kevin Hassett, är favorittippad enligt Polymarket följt av den sänkningslutande Christopher Waller och före detta Fed-ledamoten Kevin Warsh, för övrigt utpekad som främste motkandidat till Powell redan 2017 när Trump till slut valde den senare.
Att det blir en duva är en lågoddsare. Det har marknaden mer eller mindre prisat in. Men det finns samtidigt en gnagande oro för att centralbankens oberoende hotas med en marionett vid styrspakarna. O-bra, så att säga. I förlängningen kan det leda till att investerare kräver en extra riskpremie för att köpa amerikanska tillgångar och dollar.