Europa står inför en konkurrenskris

Europas andel av den globala ekonomin krymper. Risken är överhängande att Europa inte kan hålla jämna steg med USA och Kina. Det finns flera tecken på att Europa står inför en ”konkurrenskris”.

EU har sedan finanskrisen skapat en mer reglerad och splittra finansmarknad jämfört med USA och Kina. USA gör stora investeringar i den gröna omställningen med IRA, Inflation Reduction Act, om 370 miljarder dollar. Även Kina, som reda har globalt ledarskap inom ett antal viktiga områden, fortsätter satsa. Europa har svårt att enas om gemensam finansiering för att möta konkurrensen från giganterna USA och Kina.

-Europa kan inte längre förlita sig på billig energi från Ryssland, billiga exportvaror från Kina och militärt skydd från USA. Både Kina och USA investerar stora summor i utvecklingen av sina egna halvledar-, alternativa energi- och elbilsindustrier. Frihandeln är på många sätt hotad, menar Heidi Schaumann Head of Research på Danske Bank.

Stora investeringar krävs

För att öka konkurrenskraften behövs en stor omställning i Europa. Utöver detta skulle en översyn av regleringar krävas för att öka effektiviteten.

Enligt en rapport från McKinsey Global Institute investerade större Europeiska bolag 60 procent mindre än sina amerikanska motsvarigheter, och växte med två tredjedelar av takten 2022. När det gäller inkomst per capita ligger den i genomsnitt 27 procent lägre än i USA. Och produktivitetstillväxten är långsammare än i många andra stora ekonomier, medan energipriserna är mycket högre.

Europa har redan tagit vissa steg för att hänga med. Förra året antog EU en grön industristrategi, European Industry Act, för att påskynda energiomställningen. NATO-medlemmarna har ökat försvarsbudgetarna radikalt de senaste åren. Men dessa ansträngningar har ändå hamnat i skuggan av USA och Kinas satsningar. EU skulle behöva öka investeringarna för att hänga med inom digital och grön omställning.

– Men frågan är om EU kan enas om en gemensam finansiering samtidigt som många medlemsländer har svårt att balansera EUs budgetmål med ökade försvarskostnader och investeringar för att ta hand om den egna befolkningen, avslutar Heidi.