Stefan Mellin
Chefanalytiker, Danske Bank Sverige

Iskall vinter för den svenska kronan

Krisstämning, recessionsvarningar och blodröda börser. Då gör valutamarknaden det valutamarknaden brukar göra i sådana lägen. För det första, svänger mer än normalt uttryckt som implicit och realiserad volatilitet; för det andra, korrelerar extra starkt med andra tillgångsslag som aktier samtidigt som valutor med liknande egenskaper dansar pardans; och för det tredje, driver upp värdet på så kallade trygga valutahamnar.

Typiska krismönster som präglade såväl finanskrisen, eurokrisen som pandemin. Nu är det dags igen.

Ett annat kännetecken är att lokala olyckor tenderar att förvärras när finansmarknaderna i allmänhet är i gungning. Dagens lokala olycka utspelas under stor dramatik i Storbritannien och drabbar pundet. Det påminner faktiskt inte så lite om eurokrisen för tio år sedan. Brist på förtroende hos investerare, risiga statsfinanser, rusande obligationsräntor och kollaps i valutan. Och en centralbank som tvingas göra det som krävs. Då hette han Draghi, i dag heter han Bailey. Politiker som kastar in handduken. PM-rysaren slutade med att salladshuvudet* vann! Räntorna har nu kommit ned från topparna men pundet är alltjämt under press. En ny vecka väntar och frågan är om en ny regering och ny ekonomisk-politisk inriktning förmår gjuta olja på vågorna.

Men vadå kollaps i pundet inskärper vän av ordning – svenska kronan har inte klarat sig bättre!

Nej, sedan årets början har kronan faktiskt försvagats även mot pundet, tre procent närmare bestämt. Att så är fallet anknyter till de tre krismönster jag angav inledningsvis. I synnerhet den starka korrelationen med aktiemarknaden och flykten till trygga hamnar. Den valuta som kronan försvagats mest mot i år är dollarn, ca 25 procent. Sambandet, som har förstärkts i den här miljön, är att fallande börser ger högre USD-kurs.

Exportörer är naturliga vinnare, importörer förlorare och däremellan finns den stora massan företag som är både säljare och köpare av utländsk valuta. För ett svenskt pensionsbolag med amerikanska aktier i portföljen innebär korrelationen att dollarförstärkningen minskar förlusten mätt i svenska kronor under förutsättning att aktierna inte är valutasäkrade. Som en illustration har ett brett amerikanskt aktieindex gått ned 25 procent i år. Översatt i svenska kronor är dock värdet i princip oförändrat! Svenska pensionssparare har således tjänat på dollarförstärkningen. Detta glöms ofta bort när den negativa krontrenden kommer på tal.

Inte ens Riksbankens stora och snabba räntehöjningar har hjälpt kronan. Visserligen höjer Ingves räntan, men räntegapen mot Fed varken krymper eller sluts. Fördel dollarn.

Samtidigt finns det en oro bland investerare att räntehöjningarna slår undan benen för bostadsmarknaden på samma sätt som införandet av amorteringskraven gjorde det för fem år sedan. Det ledde då till att investerare undvek den svenska kronan. Amorteringskrav då, räntehöjningar i dag. I den mån krontappet kommer härifrån ska det inte uteslutas att slopat amorteringskrav kan ge åtminstone lite kronstöd.

Men det känns ärligt talat som ett halmstrå så länge börserna surar, kriskorrelationerna håller och investerare söker skydd i trygga valutahamnar. Risken är att kronan går en tuff vinter till mötes.

Stefan Mellin
Valutastrateg, Danske Bank

*Brittiska medier menade att Lizz Truss politiska karriär hade samma hållbarhetslängd som ett salladshuvud.