Vi lämnar ett turbulent 2020 och i Danske Banks makroanalys, Nordic Outlook, redogör Chefekonom, Michael Grahn om utsikterna för svensk ekonomi 2021, räntan samt utvecklingen för företag och bostadsmarknad i en fortsatt utmanande marknad.
För tillfället har vi en pandemi som härjar globalt, vilket gör att förutsättningarna för tillväxt initialt är sämre. Vi har haft en svacka under fjärde kvartalet som antagligen kommer bestå under första kvartalet in i 2021. Blickar man bortom första kvartalet så ser förutsättningarna för en stark återhämtning riktigt bra ut. Runt om i världen sker stora penningpolitiska stimulanser och likaså i Sverige, vilket kommer hjälpa tillväxten på ett bra sätt.
Går vi in mer i detalj på tillväxten så kan vi konstatera att industrin under hösten har gått väldigt bra, och det tror vi att den kommer fortsätta göra. Det är inte alls som det såg ut förra våren då det var leveransstörningar. Tittar vi på tjänstesidan är det väldigt blandat, de tjänsteföretag som har sin aktivitet relaterat till tillverkningsindustrin går det bra för. Däremot är det tuffare för de tjänsteföretag som är relaterade till besöksnäring. Hotell och restaurang går igenom en tuff period just nu och det kommer förmodligen fortsätta ett bra tag till. Senare i år när vaccinet har rullat ut, tror vi att dessa företagen kommer tillbaka.
Kollar vi på hur hushållen har konsumerat, ser vi att detaljhandeln har gått starkt. Det beror på att man stannar hemma och handlar mycket mat, medan totalkonsumtionen har gått svagt. Tidigare har vi även förvånats över hur stark bostadsmarknaden har stått sig. Vi tror att priserna kommer fortsätta stiga under 2021 fast i kanske något lugnare takt. Vi har låga räntor på plats, arbetsmarknaden tar sig och förmodligen kommer börsen fortsätta upp. Hushållens ekonomi har alltså mycket stöd i sin utveckling.
Går vi vidare till inflations sidan, som Riksbanken styr sin politik efter, ser vi att förutsättningarna är sämre än någonsin. Vi har rekordlåga löneavtal samtidigt som vi haft en allt starkare krona som sänker importpriserna. Här ser vi ett problem som Riksbanken behöver ta tag i. Så vad kommer Riksbanken att göra framöver? Vårt huvudtes är att de ligger oförändrat med styrräntan, eftersom de har fokuserat på att köpa obligationer för att trycka ner de långa räntorna och räntor till företag och andra områden i ekonomin. Det finns alltid en risk när det blir stökigt att spreadarna far iväg. Man har uttalat att man vill stödja kreditförsörjningen i ekonomin.
Vi anser att mot bakgrund mot de dystra utsikterna som vi har för inflationen så finns det en risk att inflationsförväntningarna går ner. De låga inflationsförväntningarna, som Riksbanken tolkar som trovärdigheten för inflationsmålet, där finns det en risk att de faller ner till sådana nivåer som vi inte har sett tidigare och därmed tror vi att det finns en viss sannolikhet att vi kommer tillbaks till en situation där Riksbanken sänker räntan till ett negativt territorium igen. Vi utesluter inte ett sådant scenario.
Avslutningsvis har finanspolitiken aldrig nått tidigare nivåer. Stimulanserna från finanspolitiken har varit kraftfulla men man kan se på data att detta inte alls utnyttjats fullt ut utan har istället skalats ner och underskottet i statsbudgeten har därmed blivit betydligt lägre än vad man räknat med. Vi tror dock att den positiva trenden fortsätter, eftersom ekonomin går bättre och gör den det, då blir det mer skatteintäkter och mindre utgifter för olika typer av stödåtgärder. Skulle det trots allt behövas så finns det fortfarande goda förutsättningar i de svenska statsfinanserna att ge stöd.