BNP-indikatorn för andra kvartalet visar en fortsatt svag tillväxt i svensk ekonomi. Hushållens försiktighet och ekonomisk osäkerhet pekas ut som bidragande orsaker, vilket skapar utmaningar både för Riksbanken och regeringen.
Sveriges ekonomi fortsätter att gå på sparlåga. BNP-indikatorn för andra kvartalet visade på en blygsam tillväxt på 0,9 % på årsbasis. Enligt Danske Banks chefsekonom Susanne Spector var siffrorna ”en besvikelse” men knappast oväntade, med tanke på de svaga månadssiffror som kommit tidigare under året. Maj månad var särskilt svag jämfört med april medan juni visade en viss ljusning på 1,0 % (YoY).
Susanne Spector, chefekonom på Danske Bank Sverige, pekar på hushållens försiktighet som en viktig faktor bakom den stagnerande tillväxten.
– En kombination av att räntorna fortfarande upplevs som höga men också den allmänna osäkerheten i världen, säger hon till Sveriges Radios Luncheko.
Trots att BNP-indikatorn är ett osäkert mått och inte inkluderar investeringar – där det kan finnas potential för en viss återhämtning – är trenden tydlig. Den svenska inhemska ekonomin har i stort sett stått stilla under första halvåret.
För Riksbanken innebär situationen en svår balansgång. Den underliggande inflationen, som ligger över 3%, gör det svårt att sänka räntorna, samtidigt som ekonomin inte visar några tydliga tecken på att ta fart. Spector menar att detta också sätter press på regeringen att agera i höstens budget.
– Regeringen behöver leverera åtgärder som stimulerar ekonomin och konsumtionen, särskilt med tanke på att de ligger efter i opinionen, avslutar Susanne Spector.