BNP-indikatorn är en preliminär sammanställning av BNP. Den 28 augusti presenterar SCB den ordinarie beräkningen. Vår analys av det andra kvartalet och vad man kunde förvänta sig var mer positiv än den nedgång på 8,6 procent (jämfört med föregående kvartal) som SCB visar på. Jämfört med samma kvartal 2019 så föll BNP med 8,2 procent. SCB ser förklaringen till raset i fallande hushållskonsumtion och export, i spåren av Corona-pandemin.
Vad gäller återhämtningen inom företagssektorn kan man titta närmare på junisiffror för produktion som visar på en liten uppgång i privat sektor. Till detta kan läggas att inköpchefsindex för juli visar en ytterligare acceleration i tillväxten i både tillverkningsindustrin och tjänstesektorn. Detta skall dock inte tolkas som att ekonomin börjar närma sig nivån innan Covid19 utan bara att fallet upphört och ekonomin börjat vända upp. För att nå samma produktionsnivåer som i början av året krävs att PMI stiger ytterligare och ligger kvar på en hög nivå, säg 60, under en längre tid. Ett sådant utfall skulle innebära att produktionstakten ökar och gradvis återgår till vad den var tidigare. Det kommer förstås att ta tid. Men det fina i kråksången är att ekonomin trots allt är på väg att förbättras nu.
Men får vi en andra våg av smitta i höst kan uppförsbacken tillbaka i den svenska ekonomin både bli lång och brant.
Men ljusglimtar finns, vi ser att BNP-raset i Sverige är klart mindre än övriga Europa. Euroområdet har visat BNP-siffror med ett tapp på 12 procent för andra kvartalet. Något som möjligtvis kan förklaras av den mer öppna strategin Sverige haft för att bekämpa Covid19.