Ihållande tillväxtoro och politisk osäkerhet fortsätter skapa oro på börsen. Antalet sökningar på ordet ”recession” på Google har skjutit i höjden, men vi ser goda anledningar att tro att det inte är någon lågkonjunktur på väg det närmaste året.
BNP-tillväxten visade sig bli negativ i både Storbritannien och Tyskland under andra kvartalet. Det har dessutom kommit flera bleka siffror från Kina, bland annat den lägsta tillväxtsiffran för industriproduktion sedan 2002. Det talar för att kinesisk tillväxt kommer att fortsätta bromsa in. Mer positivt är att detaljhandeln i USA överraskade på uppsidan och att regionala inköpschefsindex är stabila, vilket återigen visar på USAs relativa styrka gentemot omvärlden. En annan god nyhet är att Donald Trump i helgen överöste Kinas president Xi Jinping med beröm via Twitter, och avslutade med ”personal meeting?”. Att Trump skjutit de planerade tullarna framåt i tiden är också en lättnad här och nu, men i praktiken gör det väldigt lite nytta. Osäkerheten är fortfarande densamma, och det får inte företagen att våga börja investera. Det enda som skulle skapa ett varaktigt bättre investeringsklimat är ett trovärdigt, beständigt handelsavtal.
Inverterad räntekurva – två förmildrande omständigheter
En annan varningssignal marknaden tagit fasta på den senaste tiden är den inverterade räntekurvan i såväl USA som Tyskland och Storbritannien. Historiskt har framför allt den amerikanska kurvan varit en träffsäker indikator på förestående lågkonjunktur. Egentligen ska man aldrig använda uttrycket ”den här gången är det annorlunda”. Men, det finns faktiskt två förmildrande omständigheter när det gäller räntekurvan.
1. Historiskt har det dröjt i genomsnitt 17 månader från att kurvan inverterad tills lågkonjunkturen kommer. Det är alltså en tidig signal, inte en signal på recession här och nu.
2. Den här gången kan kurvan ha inverterat tidigare än den brukar. Skillnaden mellan amerikanska långa och korta räntor är betydligt mindre än den varit historiskt. Det krävs därför också en mindre rörelse på räntemarknaden än vanligt för att kurvan ska invertera. Anledningen till att kurvan länge varit så pass flack är att inflationsförväntningarna är nedpressade, och att Fed hjälpt till att trycka ner de långa räntorna med QE (obligationsköp). Det har hållit 10-årsräntan på lägre nivåer än den normalt skulle vara, och kan också göra att kurvan inverterat tidigare än ”normalt”.
Tecken på att en global lågkonjunktur inte är på väg
Historiskt har det ofta funnits en katalysator för en lågkonjunktur. Ekonomisk överhettning, eufori på de finansiella marknaderna, åtstramande penningpolitik och oljeprischocker är några utlösande orsaker. Vi ser dock inte tecken på något av detta nu. Sedan 2012 har tillväxten varit förhållandevis dämpad, inflationen låg och penningpolitiken expansiv. För att en recession ska bli verklighet krävs någon form av chock i ekonomin, vilket exempelvis skulle kunna vara ett storskaligt handelskrig. Vårt huvudscenario är dock att vi kommer att undvika det.
Penningpolitiken kommer också att vara fortsatt stödjande. Vi förväntar oss att Fed sänker räntan fem gånger de närmaste tolv månaderna, d v s en sänkning per räntemöte. Den amerikanska 10-årsräntan väntas falla till 1 procent om sex månader, och räntekurvan åter bli positiv inom ett år.
Den här veckan väntar flera viktiga datapunkter. Inköpschefsindex i USA på torsdag väntas falla ner under 50-strecket samtidigt som tjänste-PMI håller uppe relativt väl. Bilden är dock att tillväxten är på väg att bli lägre även i USA. På torsdag kommer också PMI i Tyskland och Euroområdet där vi väntar oss att siffran fortsätter nedåt. Svag makro och politisk osäkerhet gör att vi också väntar oss att fredagens tyska IFO-index blir lägre.
Marknaden är redan på tårna på grund av tillväxtoro och betydande politisk osäkerhet. Både handelsrelaterade nyheter och makrodata som avviker från förväntningarna kan därmed skapa kursrörelser såväl uppåt som nedåt.