Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

En budget för de som har mest och minst

Regeringen har idag släppt sin budgetproposition. Eftersom de olika satsningarna pytsas ut i olika omgångar långt före hela budgeten släpps var det mesta känt i förväg. Man kan konstatera att vinnarna är pensionärer, höginkomsttagare samt de som står längst ifrån arbetsmarknaden. De där emellan får rätt lite.

Genom den slopade värnskatten får höginkomsttagarna mer i plånboken. Det handlar om cirka 345 000 personer som enligt finansdepartementet slipper betala värnskatt efter årsskiftet. En annan grupp det satsas på i budgeten är pensionärerna. De pensionärer som har högst inkomst får sänkt skatt, och de med lägst inkomst i form av t ex garantipension får ett höjt grundskydd. Boende på landsbygden får en extra skattesänkning. Dessutom satsar regeringen pengar på de som idag står långt ifrån arbetsmarknaden genom matchningstjänster, mer pengar till Arbetsförmedlingen, utbildning, etableringsjobb med mera. De som så att säga befinner sig mitt emellan, och varken står utanför arbetsmarknaden eller tillhör de högavlönades skara, får minst i regeringens budget.

Man gör också ett litet försök att öka rörligheten på bostadsmarknaden genom att sätta ner foten i frågan om hur mycket vinst som får skjutas upp vid en bostadsförsäljning. Taket höjs från 1,45 till 3 miljoner kronor. Tyvärr behåller man räntan på uppskovet vilket gör att varje miljon som skjuts upp kostar 5 000 kronor om året.

Tre synpunkter:
– Bostadsmarknaden kräver fler åtgärder än bara ett höjt tak för uppskovsrätten. Man behöver även ta bort räntan på uppskovet för att öka rörligheten på marknaden. Dessutom är jag tveksam till det senaste amorteringskravet som framför allt slår mot unga i storstäderna. Det var tillräckligt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden redan innan det infördes.

– Jag saknar också en översyn av ränteavdraget för lån som redan idag kostar staten många miljarder varje år, trots att räntorna är rekordlåga. Att det är en stor sak att röra avdraget för bolån är en sak, men att ta bort avdraget för nya blanco- och konsumtionslån borde vara enkelt och okontroversiellt. Varför ska staten subventionera lån till möbler, hemelektronik och resor? Att slopa ränteavdraget för lån som inte är till en bostad skulle sända en tydlig signal om att lånad konsumtion inte är bra. Allra helst skulle jag vilja se att man använder de pengar man sparar på att ta bort en del av ränteavdraget till att istället öka incitamentet för långsiktigt sparande. Skandia har t ex tagit ett förslag på en Allemanspension med målet att fler ska få 80 procent av slutlönen i pension.

– Avskaffandet av värnskatten är den enskilt dyraste åtgärden i budgeten. Här och nu kostar den pengar, men på sikt ökar incitamentet till att utbilda sig och ta mer ansvar. Dessutom blir det något mindre lockande för höginkomsttagare att bosätta sig i ett land med lägre skatt vilket i längden gynnar landet Sverige.