Nextconomy har ställt fyra frågor om Riksgäldens prognos till Michael Grahn, chefekonom på Danske Bank:
En av orsakerna till underskottet skulle bland annat vara förväntade uttag från skattekontot. Hur hänger det här ihop?
Under de senaste åren sen Riksbanken sänkte styrräntan till -0.5 procent så har även räntan på bankkonton och avkastningen på till exempel penningmarknadsfonder varit liten eller till och med negativ. Länge hade Riksgälden en bättre ränta för pengar på skattekontot än som fanns på bankkonton eller fonder. Då flödade pengar in till skattekontona och minskade upplåningsbehovet som resulterade i ett överskott. Om nu marknadsräntorna stiger framöver när Riksbanken väntas höjer räntan kommer de andra placeringsalternativen att se attraktiva ut igen. Men det bygger förstås på att Riksbanken verkligen har höjt räntan till 2020.
Hur påverkas Sveriges ekonomi av ett underskott i budgeten?
Under- eller överskott i statsfinanserna är ett resultat av hur svensk ekonomi mår och om vilken typs av politik den sittande regeringen bedriver. Vi har sedan länge i Sverige haft ett strikt regelverk som säger att det ska vara ett överskott i statsfinanserna på 0,3 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel samtidigt som kommunerna har ett balanskrav. Nästa år kompletteras de reglerna med ett så kallat skuldankare på 35 procent av BNP den avser den så kallade Maastricht skulden, det vill säga de konsoliderade offentliga finanserna. För 2019 bedömer bland annat OECD och IMF att Sverige kommer att nå den nivån. Om vi går in i en lågkonjunktur kommer statsfinanserna att försämras eftersom många som idag har jobb och betalar in skatt i stället kommer att bli arbetslösa och utnyttja de sociala skyddssystemen på olika sätt. Man brukar säga att de ”automatiska stabilisatorerna” verkar. Om tillväxten blir ok så kommer det antagligen finnas ett utrymme för reformer i stället eftersom man redan uppnått skuldankaret.
Vad innebär det att Riksgälden kommer att öka upplåningen i statsobligationer som ett sätt att möta underskottet?
Det kommer antagligen inte att sätta några större spår eftersom skuldsättningen är låg. Dessutom äger ju Riksbanken ungefär hälften av de utestående obligationerna idag, så det är antagligen bara bra om upplåningen ökar, under förutsättning att räntorna stiger. Många placerare har ju inte varit så pigga på att investera i statsobligationer som avkastat negativt utan snarare varit tvungna att göra det på grund av regelverk. Om räntorna stiger blir det mer intressant att investera igen. Man ska komma ihåg att det även finns en viss risk i den ökade upplåningen även om den inte ska överdrivas. Den sammanfaller ju nämligen med att Riksbanken tänker skala ner på sitt obligationsinnehav, en neddragning som börjar i mitten av 2019. Det finns en risk att räntorna pressas upp av ökat utbud och att Riksbanken inte längre köper. Men det återstår förstås att se.
Hur påverkas det ekonomiska läget i Sverige av den osäkra parlamentariska situation vi har idag?
Inte mycket när det gäller räntorna. Ibland reagerar kronan negativt om man uppfattar att det finns risker med det. Men i praktiken kan man nog se det som att en övergångsregering inte kommer att bedriva någon aktiv politik det vill säga det blir i stor utsträckning den tidigare budgeten som gäller. Och i det perspektivet är det svårt att se vad som ska ge oro för statsfinanserna eftersom vi har ett strikt regelverk med överskottsmål, skuldankare, utgiftstak och balanskrav i kommunerna.