I efterdyningarna av den turbulens som finanskrisen 2008 skapade, ansåg lagstiftare och politiker att det krävdes nya regler för att öka stabiliteten och transparensen hos bankerna. Sedan dess har ett flertal olika regleringar införts och fler är på väg. Johanna Norberg pekar på MiFID II och kapitalkravsreglerna som de mest centrala för just storföretagen.
Hur ser du på regleringarna? Hämmar eller gynnar de utvecklingen av storföretagsmarknaden?
Överlag anser jag att regleringarna är bra eftersom det är viktigt och rimligt att bankerna står väl rustade för framtida kriser. Stabilitet, transparens och ett stärkt förtroende för finansmarknaden är absolut nödvändigt.
Det är dock också nödvändigt att titta på de hämmande effekter som ökande reglering kan föra med sig, som vi och storföretagen kommer att behöva förhålla oss till. En ökad genomlysning av ränte- och valutamarknaderna är i grunden positivt, men kan leda till mindre likvida marknader och högre kostnader för våra kunder. På samma vis kommer de ökade kapitalkraven skapa stabilitet, men även de kan leda till avsevärt högre kapitalkostnader. Hur mycket kostnaden ökar beror på vilken kapitalmodell en bank väljer. Det kan till och med leda till att några banker väljer bort att handla vissa produkter, vilket givetvis är negativt för marknadsplatsen.
Hur ska vi förhålla oss till det?
Det är viktigt att vi fortsätter att leta efter den optimala skärningspunkten där aktörer på marknaden vågar ta risk utan att stabiliteten äventyras. Det som byggt den svenska obligationsmarknaden är bankernas möjlighet, förmåga och vilja att vara oljan i maskineriet.
Jag tror mer på morot än piska för att öka investeringsaptiten i de branscher som är samhällsnyttiga och innebär en ökad tillväxt för Sverige. Man kan då tänka sig att bankerna skulle få särskilda lättnader från kapitalkrav när nya bolag vill gå in på obligationsmarknaden. Historiskt har Sverige faktiskt haft en mycket väl fungerande kapitalmarknad, låt oss se hur vi kan arbeta gemensamt för att bevara det.
Hur ser du att regleringarna påverkar digitaliseringen inom den finansiella sektorn?
Kundernas behov av enkelhet, snabbhet och säkerhet medför att allt som går att digitalisera, kommer att digitaliseras. Även våra storföretag vill kunna ha delar av sina affärer ”i fickan”. Men för större företag handlar det mycket om att digitalisera och integrera processer och inte så mycket om appar.
Regleringarna påskyndar faktiskt vissa delar av digitaliseringen. Ökade krav på kontroll och genomlysning, leder till mer digitala datainsamlingar, bakgrundskontroller och analyser. Men jag ser också att det är många delar som vi och kunderna inte vill digitalisera inom överskådlig framtid. Genomförandet av till exempel en kreditobligationstransaktion går delvis att digitalisera, men inte vår rådgivning kring den. Det är så vi skapar långsiktigt värde för kunderna.
Vad gör du och Danske Bank för att fortsatt vara relevanta för storföretagen?
Bankerna kommer att behöva ha ordentliga muskler och volym för att klara av de kostnader och utmaningar som regleringarna medför och för att kunna leverera de avancerade rådgivningstjänster som storföretagen vill ha. Det innebär en stor möjlighet för Danske Bank som är Nordens näst största bank. Styrkan i vår balansräkning i kombination med kompetens, kundengagemang, bred och djup erfarenhet samt en flexibel organisation, gör oss väl rustade för att bli en ännu viktigare samarbetspartner till våra stora företagskunder.