Maria Landeborn
Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Kan centralbankerna neutralisera handelskriget?

Retoriken mellan USA och Kina har förblivit hård, men det ser fortfarande ut som om Trump och Xi kommer att träffas på G20-mötet i slutet av juni. Så länge handelskriget pågår tynger det tillväxten och kan skapa oro på börsen, men de negativa effekterna kan neutraliseras av nya stimulanser i Europa, Kina och USA.

Vi skruvar ner tillväxtprognosen i år till följd av handelskriget
Att Trump valde att inte införa tullar på mexikanska varor förra veckan var en lättnad för marknaden. Mexiko visade stor villighet att gå USA till mötes när det gällde att stoppa illegala immigranter vid gränsen, vilket inte är så konstigt. 80 procent av Mexikos export går nämligen just till USA och gradvis stigande tullar hade varit ett hårt slag mot ekonomin. Även för amerikansk del hade effekterna dock varit kännbara då Mexiko är en av USAs viktigaste handelspartner.

Konflikten mellan USA och Kina är en svårare nöt att knäcka. För tillfället är blickarna riktade mot G20-mötet i Japan i slutet av juni då det är tänkt att Trump och Xi ska mötas. Även för Trump tycks det viktigt – förra veckan varnade han för att om inte Xi kommer till mötet så höjs tullarna igen. Även om retoriken förblivit hård och inga framsteg gjorts sedan förhandlingarna strandade i början av maj, så förväntar vi oss att ett avtal kommer att bli klart innan årsskiftet. Motivationen att komma överens bör öka hos båda parter i takt med att de negativa effekterna på tillväxten blir alltmer kännbara. Till följd av handelskonflikten sänkte vi förra veckan våra prognoser för global tillväxt från 3,6 procent till 3,2 procent under 2019. Nästa år väntas tillväxten bli några tiondelar högre än så till följd av minskad motvind från handelskonflikter och ökade stimulanser i alla stora regioner.

På agendan: Fed-besked med potential att driva börsen
När ECB lämnade räntebesked senast bedyrade Mario Draghi att centralbanken är redo att använda alla verktyg som står till buds för att se till att den europeiska ekonomin fortsätter att växa och inflationen närma sig målet. På onsdag kväll kl. 20.00 svensk tid är det dags för den amerikanska centralbanken, Fed, att bekänna färg. Marknaden har i rask takt diskonterat 2-3 räntesänkningar redan innan årsskiftet. Vi förväntar oss en sänkning i juli, följd av en till i september och ytterligare en i december. Det bör vara tillräckligt för att neutralisera de negativa effekterna av handelskriget och ge stöd åt både ekonomi, aktiemarknad och sentiment.

Att marknaden vädrat lägre räntor har gjort att börsen fortsatt stiga trots svag konjunkturstatistik och handelskrig. Om Fed inte går marknaden till mötes och flaggar för nya stimulanser på onsdag, finns därmed en risk för ny turbulens på börsen. Vi förväntar oss dock att Jerome Powell krattar manegen för kommande räntesänkning(ar). Till följd av förhöjd politisk risk och den senaste tidens svaga konjunkturstatistik anser vi att det är mer troligt att Fed väljer att sänka räntan i förebyggande syfte, snarare än att avvakta och ta risken att tillväxten försvagas mer. Ur vårt perspektiv är räntan i dagsläget något för åtstramande.

På fredag är det inte bara midsommarafton och stängt på börserna i Stockholm och Helsingfors, utan det är också en spännande dag ur ett makroperspektiv. Då publiceras preliminära inköpschefsindex för juni i EMU och USA, och siffrorna är högintressanta då de kommer att fånga upp hur sentimentet i industrin utvecklats efter att konflikten mellan USA och Kina trappats upp. För europeisk del väntar även inflationsdata.

I Europa har tillväxten varit svag en längre tid, men på sikt ser vi flera faktorer som talar till Europas fördel. Expansiv penningpolitik, starka arbetsmarknader och så småningom en lösning på handelskonflikten mellan USA och Kina som kommer även att gynna Europa. Dessutom är europeiska aktier attraktivt värderade och erbjuder idag en direktavkastning på 3,7 procent. Amerikanska aktier ser förhållandevis dyra ut, och direktavkastningen är låga 2%. Vi föredrar därför Europa framför USA.