Maria Landeborn

Sparekonom & Seniorstrateg, Danske Bank Sverige

Maria Landeborn om söndagens valrysare, sparande och svensk tillväxt

Se gärna inslaget från EFN där jag deltog under måndagen och kommenterade valet, börsen och vilket parti som är minst näringslivsvänligt. (klicka på bilden nedan)

Så påverkas Stockholmsbörsen (inte) av valet
För börsen var valet som väntat en icke-händelse, åtminstone i närtid. Kursrörelserna var små (inga), medan kronan stärktes en aning. Och även om regeringsbildningen drar ut på tiden gör det ingen större skillnad här och nu – i så fall fortsätter landet att styras efter den budget som redan ligger. Så småningom finns förstås en risk/möjlighet att enskilda bolag och sektorer kan påverkas av vilken regering som tillträder. Skulle Vänsterpartiet exempelvis få inflytande i en socialdemokratisk regering kommer sannolikt diskussionen om vinster i välfärden att lyftas på nytt, vilket kan påverka bolag inom vård- och utbildningssektorn. Skulle en högerregering tillträda ligger det istället i korten att RUT-avdraget utökas samt att fler tjänster omfattas, vilket skulle kunna lyfta bolag inom andra tjänsteområden.

Högre eller lägre skatt på sparande?
Ett annat område där politiken skiljer sig åt mellan blocken är sparande. Inom Alliansen är flera partier positiva till skattelättnader för sparande, exempelvis genom att dra tillbaka den senaste skattehöjningen på ISK och kapitalförsäkring, eller genom ett subventionerat bosparande för unga. Samtidigt vill man trappa ner ränteavdraget. Rent ideologiskt handlar det om en vilja att gynna spara framför att slösa (låna).

För en vänsterregering ligger en höjd skatt på kapital närmare till hands. V och MP vill även de trappa ner ränteavdraget.

En handlingsförlamad regering ett problem för svensk tillväxt
I ett längre perspektiv är det ett större problem för svensk tillväxt och näringsliv om politiken förblir handlingsförlamad av en svag regering och oenighet mellan blocken. För tillfället befinner vi oss i en högkonjunktur, har en av världens lägsta statsskulder och större delen av befolkningen har ett jobb att gå till varje dag. Får vi däremot en lågkonjunktur kan det bli större problem om vi saknar en handlingskraftig regering. Dock får vi hoppas och tro att de båda blocken förmår lägga oenigheten åt sidan om svensk ekonomi skulle stå inför en kris.

Men även om svensk ekonomi ”tuffar på” så finns behov av en översyn av skattesystemet, som ofta beskrivs som ett lapptäcke av regler och undantag, samt av bostadsmarknaden. Det kräver också en stark regering alternativt partier som förmår samarbeta över blockgränserna. Om inget sådant sker under de kommande fyra åren en finns risk att det påverkar tillväxt och konkurrenskraft negativt på längre sikt. Just nu borde det dessutom vara att bra tillfälle att driva igenom mer omfattande reformer, då tillväxten är god, räntan låg och arbetsmarknaden stark.

Vad händer nu?
Arbetet med att hitta en ny (eller befintlig) statsminister som kan bilda regering pågår redan bakom kulisserna. Den 24:e september utses formellt en ny talman för perioden 2018-2022, och därefter kommer en statsministerkandidat att presenteras som sedan får försöka bilda en ny regering. Om ingen ny statsminister och regering blivit accepterad efter fyra försök, kan ett extraval utlysas tidigast 24:e december. Låt oss dock hoppas att det inte behövs.

Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank