EU:s reform av utsläppshandelssystemet (ETS) kan förändra spelplanen för industrins gröna omställning. Danske Banks analys pekar på nya krav, mer riktad finansiering och en klimatbank som ska mobilisera 100 miljarder euro.
ETS-reform efter nytt klimatmål för 2040
I mitten av juli presenterade EU-kommissionen sin översyn av EU:s utsläppshandelssystem, EU ETS. Förslaget var väntat efter att EU tidigare i år antagit ett nytt bindande klimatmål för 2040. Det innehåller flera förändringar som kan få direkta konsekvenser för bolag med höga utsläpp inom sektorer som stål, cement, aluminium, energi och sjöfart.
– Enligt vår analys handlar reformen inte bara om skärpta klimatkrav, utan också om hur industrins omställning ska finansieras. Kommissionen föreslår bland annat förändringar i den framtida utsläppsbudgeten, hur intäkterna från utsläppshandeln ska användas och vilka sektorer som ska omfattas av systemet, säger Louis Landeman, chef för hållbarhetsanalys på Danske Bank.
Mer tid för tung industri – men nya krav på omställningsplaner
En central del i förslaget är att bolag med höga utsläpp inom tung industri får mer tid att ställa om. Det innebär att fler fria utsläppsrätter kan komma att delas ut under en längre period än många tidigare räknat med. För bolag som redan ligger långt fram i klimatomställningen kan det minska den kostnadsfördel de fått i takt med att utsläppspriset stiger.
– Samtidigt vill EU-kommissionen införa ett bindande krav på att bolag som får fria utsläppsrätter ska kunna visa upp en tydlig finansieringsplan för sin klimatomställning. Kravet kan göra tillgången till kapital, investeringsplaner och trovärdiga utsläppsminskningar ännu viktigare för bolag som omfattas av EU ETS, fortsätter Louis.
100 miljarder euro till industrins omställning
EU-kommissionen föreslår också att en större del av intäkterna från utsläppshandeln ska riktas direkt till bolag som behöver minska sina utsläpp. Som en del av detta vill kommissionen etablera en ny klimatbank, Industrial Decarbonisation Bank, med målet att över tid mobilisera totalt 100 miljarder euro i finansiering.
– För bolag med stora utsläpp blir slutsatsen tydlig: när dagens fria utsläppsrätter gradvis fasas ut ökar pressen att leverera på klimatplaner och investeringar. De företag som kan minska sina utsläpp snabbt, säkra finansiering och visa trovärdiga omställningsstrategier kan stå starkare när kraven på tydliga omställningsplaner skärps, säger Louis.
Nästa steg är att Europaparlamentet och EU-rådet ska enas om sina förhandlingspositioner. Därefter väntar trepartsförhandlingar om den slutliga kompromisstexten. En uppgörelse väntas kunna ta omkring ett år, med fullt genomförande runt 2028.
Läs rapporten här: EU_ETS_Update.pdf