Europa ställer om. Med målet att mobilisera upp till 800 miljarder euro fram till 2030 har säkerhet och industriell innovation fått en central roll i den omfattande reformen av Europas säkerhetsstrategi.
Rysslands invasion av Ukraina har visat att storskaligt krig återigen är möjligt i Europa och blottat brister i militär kapacitet och försörjningssystem. Den ökande osäkerheten kring USA:s långsiktiga säkerhetsengagemang har samtidigt tydliggjort Europas beroende av externa aktörer för sitt försvar. Detta har skapat ett behov av en långsiktig strategi för att stärka Europas försvar, teknologiska utveckling och resiliens inom områden som cybersäkerhet, energi och avancerad industriell tillverkning.
– ReArm Europe handlar inte bara om vapen och ammunition. Det är ett sätt att långsiktigt investera i Europas industriella konkurrenskraft och teknologiska självständighet. Något som det pågående kriget i Europa tydligt har visat är en nödvändighet, säger Pontus Sellberg, senior analytiker på Danske Bank.
Satsningen är en del av det strategiska ramverket Readiness 2030. Ramverket syftar till att stärka europeisk militär förmåga, industriell kapacitet och beredskap fram till 2030.
Tre pelare för finansiering
ReArm Europe bygger på tre finansieringspelare: nationella försvarsbudgetar, EU SAFE-lån och privat kapital. Denna struktur möjliggör en snabb mobilisering av resurser för att möta de ökande behoven av försvarskapacitet och samtidigt fortsätta att modernisera industrin.
Cirka 60-65% av investeringarna kommer att riktas mot att utveckla militära förmågor, såsom robotförsvar, drönarteknik och marina system. Resterande medel kommer att fokusera på att stärka industriell kapacitet, utveckla teknologi med både civila och militära användningsområden ( dual-use), men även infrastruktursatsningar och energisäkerhet.
– Kombinationen av privat kapital och offentliga investeringar är avgörande för att både stärka Europas säkerhet. Men också för att skapa ett teknologiskt ledande och motståndskraftigt Europa, fortsätter Pontus.
Nordiska länder i framkant
I Norden sker en markant ökning av försvarsutgifter för att nå NATO:s mål om 3,5% av BNP för militärt försvar och 5% för bredare resiliens. Länder som Sverige, Danmark, Norge och Finland storsatsar, inte bara på militär kapacitet utan också på att stärka den inhemska industrin.
Det kan tyckas vara en alltför omfattande satsning, och röster har höjts om att resurserna borde prioriteras annorlunda. Men studier visar att ökade försvarsutgifter kan ha en positiv effekt på den ekonomiska tillväxten. En ökning med 1% av BNP kan leda till en tillväxt på 0,4–1%, beroende på hur mycket som investeras i inhemsk produktion och innovation. Norden, men framför allt Sverige med sin starka industriella bas och startup-miljö, är väl positionerad för att dra nytta av dessa effekter.
– Försvarsinvesteringar och de investeringar som nu görs handlar om mer än vapen och ammunition. De bidrar till spridningseffekter som stärker civila sektorer, exempelvis AI och avancerad tillverkning. På lång sikt innebär det en strukturell förändring som höjer produktiviteten och konkurrenskraften, säger Pontus.
Spridningseffekterna sker stegvis: först genom ökad efterfrågan, därefter genom industriell skalning, teknologisk spridning och slutligen exportvinster.
– Satsningar på dual use-teknologier gör att försvarsinvesteringarna också stärker civila industrier. Denna synergi är nyckeln till att accelerera Europas konkurrenskraft och gör ReArm Europe till både en säkerhets- och industristrategi, tillägger Pontus.
Ekonomiska multiplikatoreffekter
En av de mest betydande aspekterna av ReArm Europe är dess potential att skapa en stark ekonomisk multiplikatoreffekt. Enligt beräkningar kan investeringar på 800 miljarder euro generera en ekonomisk påverkan på 1,5–1,6 biljoner euro fram till 2030.
-Man måste dock poängtera att de faktiska effekterna är osäkra och beror på hur satsningarna finansieras och genomförs. Effekterna blir generellt större vid skuldfinansiering och när investeringar leder till långsiktig FoU, industriell uppskalning och inhemskt eller europeiskt innehåll. Medan skattefinansiering, upphandling utanför EU, flaskhalsar och institutionella friktioner kan dämpa utfallet. Därför bör ekonomiska multiplikatoreffekter ses som indikativa snarare än garanterade, säger Pontus.
Strategiska möjligheter för Europa
ReArm Europe markerar en ny era för Europas säkerhet och industriella utveckling. Fokus ligger på att stärka en självständig och innovativ försvarsindustri. Genom att kombinera resiliens och ESG-ramverk adresserar initiativet både akuta säkerhetsbehov och långsiktiga mål.
Pontus lyfter fram att ReArm Europe inte bara är en säkerhetsstrategi utan även en katalysator för ekonomisk och industriell utveckling.
– Initiativet främjar innovation och stärker Europas motståndskraft, avslutar han.