Danske Banks chefekonom Michael Grahn kommenterar:
Var det ett väntat beslut?
Både ja och nej. Det var väntat i så måtto att Riksbanken sänkte räntebanan. Oväntat i så måtto att man gjorde klart att man är beredd att börja höja reporäntan i december eller februari, stegvis med 25 punkter vid varje tillfälle. Detta ska man göra två gånger om året under de närmaste åren.
Riksbanken menar att det finns goda förutsättningar för att inflationstrycket ska stiga. Vilka är dessa förutsättningar skulle du säga?
Här är Riksbankens argumentation en aning svår att förstå. Vi ser egentligen inte att det finns några goda förutsättningar för att höja räntan på det sätt de skissar i sin räntebana. Vi på Danske Bank ser en svagare inflationsutveckling nästa år vilket talar för att det bara blir en engångshöjning. Det är också motsägelsefullt att Riksbanken sänker prognosen för den underliggande inflationen samtidigt som man alltså tänker höja räntan.
Men är det rimligt att tro att inflationen kommer att nå 2 procent?
Riksbankens inflationsmål, KPIF, kommer att överskjuta inflationsmålet ett bra tag framöver och det beror på stigande energipriser. Men så fort energipriserna stabiliseras faller inflationstakten tillbaka. Därför tittar vi på KPIF exklusive energi eftersom den sätter trenden för inflationen, och den ligger på 1,5 procent vilket är under Riksbankens inflationsmål.
Den redan svaga kronan föll ytterligare i samband med beslutet. När är botten nådd och vilka konsekvenser får den svaga kronan på svensk ekonomi?
Kronan är på en historiskt svag nivå men det är svårt att svara på om botten är nådd. Utfallet i det kommande valet blir intressant och skulle kunna ge effekter på kronkursen i närtid.