Att försöka parera sitt sparande efter Donald Trumps twitterflöde eller vänners tips och varningar är vanskligt. I stället är det viktigaste för att hantera pågående handelskonflikter och börsoro att skapa en bra balans mellan aktiefonder och räntefonder.
Riksbanken höll i veckan fast vid planen på att höja räntan vid årsskiftet, och kanske blir planen verklighet. Men även om styrräntan höjs en gång till är den fortfarande inte mer än noll, och det innebär fortsatt låg avkastning på sparkonton och räntefonder. I ljuset av historiskt låga räntor fortsätter börsen att locka.
Samtidigt finns det gott om gropar i vägen framåt som kan skapa svängningar på marknaden. Den största gropen, med potential att förvandlas till ett slukhål, är handelskriget. Men hur rustar man sin portfölj för det? Till att börja med finns det i stort sett inga aktier som är helt immuna mot lågkonjunktur och börsras, men det finns de som står emot bättre.
Bolagsegenskaper som brukar premieras på börsen när det är oroligt är en intjäning som inte är särskilt konjunkturberoende, en stark balansräkning och en hög, stabil utdelning. Till följd av minusräntan blir bolag som historiskt klarat av att fortsätta ge en stabil utdelning, även under en lågkonjunktur, extra attraktiva.
Det finns också länder och regioner som står emot börsturbulens bättre än andra. USA har till exempel haft en bättre motståndskraft när börsen gått ner till följd av handelsoro än andra aktiemarknader. Vid de tillfällen som handelskriget eskalerat sedan 2018 har amerikanska aktier en månad senare bara stått 0,3 procent lägre. Europeiska aktier har tappat ytterligare några tiondelar medan kinesiska aktier fallit med 4,5 procent.
Att fokusera lite extra på USA är därför också ett sätt att stabilisera sparandet. Tänk bara på att även valutan påverkar avkastningen. En starkare krona är negativt för sparandet, och vice versa. Att kronan under lång tid försvagats har med andra ord gett en rejäl skjuts åt sparande i USA-fonder. De senaste två åren har avkastningen för en svensk sparare till exempel fördubblats tack vare kronförsvagningen.
När ska man då rusta portföljen för en kommande kris? Svaret på frågan har väldigt lite med börsras och lågkonjunktur att göra. Den som har ett stort intresse och är aktiv med sitt sparande, eller den som har en kortare sparhorisont och vill minska risken att drabbas hårt vid ett börsras kan göra vissa taktiska förändringar i portföljen för att anpassa den till förutsättningarna. Så ser dock verkligheten inte ut för de allra flesta.
Lyckligtvis är de allra flesta i stället långsiktiga, rätt inaktiva sparare. Då är det viktigaste absolut inte att gå in och ändra på sparandet för att försöka parera Donald Trumps twitterflöde eller agera på att någon tipsar eller höjer ett varningens finger i tidningen. Det viktigaste är att ha en lagom hög andel aktiefonder med potential att växa, och en lagom hög andel räntefonder som kan stabilisera sparandet om börsen går ner. Vad som är ”lagom högt” varierar från person till person och beror på hur riskvillig man är, hur långsiktigt man sparar och hur stora förluster man kan hantera.
Den som är intresserad och påläst med koll på risk och potential kan själv sätta ihop en portfölj med lagom hög aktieandel. Den som inte kan eller vill göra det själv kan istället välja en aktiv blandfond som ger exponering mot både aktie- och räntemarknaden. Då tar fondförvaltaren ställning till hur mycket aktier och obligationer som ska finnas i portföljen, och vilka marknader som har bäst potential givet marknadsläget. Ett tredje alternativ är att ta hjälp att bygga en portfölj med rätt balans mellan aktier och räntor, risk och möjlig avkastning – av en kunnig vän, familjemedlem eller en rådgivare på banken.